Information som ska lämnas om tillskottsplikten för försäkringstagare i ömsesidiga skadeförsäkringsbolag och försäkringsföreningar

I 4 kap. 4 § i försäkringsbolagslagen och i 1 kap. 3 § i lagen om försäkringsföreningar ingår bestämmelser om försäkringstagarens tillskottsplikt.

Enligt Finansinspektionens tolkning utgör information om eventuell tillskottsplikt sådan information som behövs för valet av försäkring enligt 5 § 1 mom. i lagen om försäkringsavtal och sådan information som är relevant för kundens finansiella säkerhet enligt 34 § i lagen om försäkringsdistribution.

Finansinspektionen rekommenderar försäkringsbolagen och försäkringsföreningarna att tydligt informera försäkringssökanden om eventuell tillskottsplikt och dess maximibelopp redan innan försäkringen tecknas. Eventuell tillskottsplikt och dess maximibelopp bör därför framgå av försäkringsprospekten och annat marknadsföringsmaterial över försäkringsprodukterna. Försäkringsbolaget och försäkringsföreningen bör också i övrigt sörja för att varje försäkringssökande informeras om tillskottsplikten och dess maximibelopp innan försäkringsavtalet ingås.

Om beslut har fattats om att öka försäkringstagardelägarnas ansvar eller omstrukturera försäkringsaktiebolaget till ett sådant ömsesidigt försäkringsbolag där försäkringstagarna är ansvariga för bolagets åtaganden, rekommenderar Finansinspektionen att försäkringsbolaget utöver den lagstadgade kungörelsen också skriftligen informerar varje försäkringstagare om det ökade ansvaret, möjligheten att säga upp försäkringen och åtgärderna för uppsägning.

Enligt 7 § i lagen om försäkringsavtal ska försäkringsgivaren årligen lämna försäkringstagaren ett meddelande i varaktig form med upplysningar om försäkringsbeloppet och om andra sådana omständigheter beträffande försäkringen som är av uppenbar betydelse för försäkringstagaren. Enligt Finansinspektionens tolkning är försäkringstagarens tillskottsplikt en sådan omständighet som är av uppenbar betydelse för försäkringstagaren.

Tillämpningsområde

Denna anvisning tillämpas på kundrelationer där kunden är en konsument eller annan fysisk eller juridisk person som kan jämställas med en konsument enligt 3 § 2 mom. i lagen om försäkringsavtal.

Tillämpliga lagrum

• Försäkringsbolagslag (521/2008) 4 kap. 4 §
• Lag om försäkringsföreningar (1250/1987) 1 kap. 3 §
• Lag om försäkringsdistribution (234/2018) 34 §
• Lag om försäkringsavtal (543/1994) 5 §, 7 §