Banker måste fokusera mer på klimatrisk, visar ECB:s tillsynsstresstest

• Banker har kunnat rapportera omfattande och innovativ information om klimatrisk
• De flesta banker har inga stabila ramverk för klimatstresstester och saknar relevanta data
• Stresstest visar att bankernas förluster blir lägre i ett ordnat omställningsscenario än om åtgärder vidtas med fördröjning

Även om bankerna har gjort en del framsteg sedan 2020 har de ännu inte integrerat klimatrisk i sina ramverk för stresstester eller i sina interna modeller i tillräcklig utsträckning. Detta visar resultaten från Europeiska centralbankens (ECB) klimatstresstest som publicerades idag.

”Bankerna i euroområdet måste skyndsamt intensifiera arbetet för att mäta och hantera klimatrisk, åtgärda befintliga dataluckor samt införa den goda praxis som redan nu finns i branschen”, säger Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd.

Testet, som utgör en del av ECB:s mer omfattande färdplan för klimatet, handlar inte om kapitaltäckning utan utgör en möjlighet till lärande för såväl banker som tillsynsmyndigheter. Genom stresstestet samlades kvalitativ och kvantitativ information in i syfte att bedöma branschens beredskap i fråga om klimatrisk samt att inhämta bästa praxis för att hantera klimatrelaterad risk.

”Det här stresstestet är en viktig milstolpe i vårt arbete för att göra vårt finansiella system mer motståndskraftigt för klimatrisk”, säger Frank Elderson, tillsynsnämndens vice ordförande. ”Vi förväntar oss att bankerna vidtar kraftfulla åtgärder och utvecklar stabila ramverk för klimatstresstester på kort till medellång sikt.”

Sammanlagt 104 betydande banker deltog i testet som omfattade tre moduler, där bankerna lämnade uppgifter om i) vilken förmåga de själva har att utföra klimatstresstester, ii) hur beroende de är av koldioxidintensiva sektorer och iii) hur de skulle klara ett antal olika scenarier med flera tidshorisonter.¹ Den tredje modulens bottom up-stresstest omfattade endast 41 banker under direkt tillsyn, för att på så sätt säkerställa proportionalitet i förhållande till mindre banker.

Resultaten från den första modulen visar att cirka 60 procent av bankerna fortfarande inte har ett ramverk för klimatstresstester. De flesta banker inkluderar heller inte klimatrisk i sina kreditrisk¬modeller och bara 20 procent beaktar klimatrisk som variabel vid kreditgivning. I nuläget följer bankerna inte bästa praxis, enligt vilken de bör fastställa förmågan att genomföra klimatstresstester utifrån flera olika transmissionskanaler för klimatrisk (t.ex. marknads- och kreditrisker) och portföljer (t.ex. företags- och bolån).

Testets andra modul visar att sammanlagt nästan två tredjedelar av bankernas inkomster från icke-finansiella företagskunder härrör från växthusgasintensiva industrier. I många fall kommer bankernas ”finansierade utsläpp” från ett mindre antal stora motparter, vilket ökar deras exponering mot omställningsrisker. Banker använder sig ofta av proxyvariabler för att uppskatta sin exponering mot utsläppsintensiva sektorer. Detta är visserligen ett bra första steg på vägen för att åtgärda dataluckor, men bankerna behöver öka sitt kundengagemang för att få mer exakta data och inblick i kundernas omställningsplaner. Detta är en förutsättning för att banker ska mäta och hantera sin exponering mot klimatrisker framöver.

I den tredje modulens bottom up-stresstest ska bankerna beräkna förluster under extrema väderhändelser samt under omställningsscenarier med olika tidshorisonter. Testet bekräftar att fysisk risk får en heterogen påverkan på de europeiska bankerna. Resultat visar att bankernas sårbarhet för ett scenario med torka och värmebölja i hög grad är avhängig av sektorsverksamhet och exponeringarnas geografiska placering. Den här riskens påverkan yttrar sig i form av minskad sektorsproduktivitet inom t.ex. jordbruk och byggverksamhet samt genom ökade låneförluster inom berörda områden. I översvämningsriskscenariot beräknas det framför allt påverka fastighetssäkerheter samt underliggande bolån och företagslån, särskilt på de mest drabbade platserna.

Stresstestet visar att kredit- och marknadsförluster i scenariot med en kortfristig okontrollerad omställning samt de både scenarierna med fysisk risk sammanlagt uppgår till cirka 70 miljarder euro för de 41 bankerna. Detta är dock en betydande underskattning av den faktiska klimatrelaterade risken, eftersom det endast återspeglar en bråkdel av den faktiska risken med tanke på att i) det saknas tillgängliga data i detta tidiga skede, ii) modelleringen som ligger till grund för bankernas prognoser endast ger en grov bild av klimatfaktorerna, iii) scenarierna inte omfattar ekonomiska nedgångar och andrahandseffekter och iv) exponeringarna i detta stresstest endast utgör cirka en tredjedel av de 41 bankernas totala exponeringar. Eftersom klimatstresstestet utgör en möjlighet till lärande genomfördes inga tillsynsjusteringar, vilket innebär att bankernas första beräkningar inte har ändrats.

När det gäller bankernas långsiktiga prognoser för olika klimatriskscenarier visar resultaten att en ordnad grön omställning ger lägre förluster än en okontrollerad omställning eller inga politiska åtgärder alls. Men bankerna gör knappt någon åtskillnad mellan olika långsiktiga scenarier eftersom de saknar robusta strategier, utöver benägenheten att minska exponeringarna från de mest förorenande sektorerna och stödja företag som släpper ut mindre koldioxid. Bankerna måste därför överväga direkta och indirekta transmissionskanaler i sina strategiska långsiktiga planer.

Resultaten från detta stresstest utgör underlag för översyns- och utvärderingsprocessen ur ett kvalitativt perspektiv. Det kommer inte att bli någon direkt kapitalpåverkan genom pelare 2-vägledningen i år. Alla deltagande banker har fått separat återkoppling och förväntas vidta lämpliga åtgärder, i linje med den bästa praxis som ECB kommer att offentliggöra under sista kvartalet 2022.

Detta stresstest visar på ECB:s åtagande att leda de europeiska bankerna genom den gröna omställningen, vilket även inbegriper samarbete med myndigheter i och utanför Europa. Slutsatserna från 2022 års klimatstresstest kommer att användas som vägvisare för hur de europeiska bankerna kan stärka sin förmåga att utföra klimatstresstest och förbereda sig för riskerna och möjligheterna med en omställning till nettonollutsläpp. Dessa kompletterar dessutom resultaten från annan pågående tillsynsverksamhet, t.ex. 2022 års tematiska granskning av hur banker integrerar klimat- och miljörisker i sina strategier samt i sin styrning och riskhantering.

Frågor från media kan riktas till Georgina Garriga Sánchez, tfn: +49 69 1344 95368 eller Simon Spornberger, tfn.: +49 69 1344 17711.

Se också

ECB:s pressmeddelande: Banks must sharpen their focus on climate risk, ECB supervisory stress test shows

¹Mer specifikt uppmanade vi bankerna att överväga ett okontrollerat omställningsscenario på tre år till följd av ett kraftigt ökat pris på koldioxidutsläpp, ett 30-årigt omställningsscenario med olika antaganden och en fysisk risk i form av en större översvämning samt en allvarlig torka och värmebölja under en ettårsperiod.