Även om den finländska ekonomin i början av 2023 undvek den tidigare förutspådda recessionen var den ekonomiska utvecklingen övergripande svag mot slutet av 2023.¹ Den dämpade konjunkturutvecklingen försämrade den finansiella sektorns omvärld i Finland och upprätthåll de höga riskerna. Särskilt riskerna på fastighetsmarknaden ökade. Den finansiella sektorns starka kapitaltäckning och solvens gav emellertid skydd mot de risker som omvärldsförsämringen medförde.

I bakgrunden till den svaga ekonomiska utvecklingen 2023 låg den fortsatt höga räntenivån, konsumenternas och företagens svaga förtroende och den krympande exporten. Den svaga konjunkturutvecklingen och den dämpade efterfrågan tillsammans med stigande underhålls-, reparations-, byggnads- och finansieringskostnader belastar speciellt fastighets- och byggbranschen i hög grad. Sjunkande fastighetspriser, avmattningen i handeln och osäkerheten på marknaden höjer också den finansiella sektorns kredit-, investerings- och likviditetsrisker samt innebär utmaningar för värderingen av investeringsobjekten.

Finlands Bank förutspår att den ekonomiska utvecklingen i Finland fortsatt kommer att vara svag ännu 2024, men den privata konsumtionen understöds av den sjunkande inflationen och den stigande lönenivån.² Förväntningarna om en sänkning i räntenivån och uppgifter om en stark ekonomisk utveckling i USA har från början av 2024 stött marknadssentimentet, men sentimentet på finansmarknaden är mottaglig för snabba förändringar till följd av negativa nyheter eller chocker. Till riskerna för de ekonomiska prognoserna hör till exempel geopolitiska risker, risken för att inflationen ligger kvar på en hög nivå längre än väntat och försämring av sysselsättningsläget.

Osäkerheten upprätthåller de höga riskerna i den finländska finansiella sektorn på kort sikt. På lång sikt utmanas finansiella aktörer också av långvariga förändringstrender, till exempel klimatförändringarnas konsekvenser (ESG-risker), demografiska förändringar, digitaliseringen, ny teknik, utvecklingen av nya typer av produkter, verksamhetssätt (t.ex. molntjänster och artificiell intelligens) samt ICT- och cyberrisker.

Den finländska finansiella sektorn har varit fortsatt kapitalstark trots en svagare omvärld. Den starka kapitaltäckningen och solvensen skyddar mot de risker som omvärldsförsämringen medför. Banksektorns oreglerade fordringar i förhållande till kreditstocken är alltjämt på en låg nivå, även om det finns tidiga tecken på en ökning av kreditriskerna. De finländska bankernas likviditet är alltjämt stabil. Också i försäkringssektorn är läget fortsatt stabilt trots utvecklingen på investeringsmarknaden.

Banksektorns kapitaltäckning och lönsamhet förbättrades till följd av den goda resultatutvecklingen

Kapitaltäckningsgraderna i banksektorn steg under berättelseåret. Detta berodde främst på ökningen i kärnprimärkapitalet tack vare en god resultatutveckling. Banksektorns kapitalbasöverskott i förhållande till det totala kapitalkravet förbättrades trots åtstramningen av makrotillsynskraven och bankerna hade alltjämt gott om kapital i förhållande till kraven. Kapitaltäckningsgraderna var fortsatt högre än det europeiska genomsnittet under berättelseåret.

Banksektorns rörelseresultat ökade betydligt under berättelseåret till följd av den kraftiga ökningen i räntenettot. Räntenettot var också den mest betydande inkomstposten för finländska banker.

Banksektorns oreglerade krediter var alltjämt på en låg nivå och bland de lägsta i Europa, även om de ökade en aning både i fråga om företags- och hushållskrediter. Krediter överfördes under berättelseåret till nedskrivningsklasser med högre kreditrisk, vilket vittnar om en ökning av kreditriskerna. Krediter som klassats som högriskkrediter ökade särskilt i fråga om företagskrediter som beviljats fastighets- och byggsektorn.

Banksektorns likviditetssituation var fortfarande stark och likviditeten förbättrades under berättelseåret. Den finländska banksektorns beroende av marknadsfinansiering, som är större än i genomsnitt, utsätter emellertid bankerna för eventuella marknadsstörningar och den allmänna ökningen av räntenivån har också lett till större kostnader för de inhemska bankernas upplåning på marknaden.

Livförsäkringsbolagens solvens försämrades i slutet av året

Livförsäkringssektorns solvensgrad sjönk från året innan. Kapitalbasen sjönk betydligt under årets sista kvartal, eftersom ansvarsskulden ökade på grund av den snabba nedgången i räntenivån. Samtidigt ökade solvenskapitalkravet (Solvency Capital Requirement SCR) endast något från året innan.

Avkastningen på livförsäkringsbolagens investeringar var 6,2 % under 2023 och låg därmed på en god nivå. Största delen av avkastningen hänför sig till årets sista kvartal. Avkastningen på både ränte- och aktieinvesteringar var tydligt positiv, medan avkastningen på fastighetsinvesteringar var negativ och uppgick till -4,9 %.a

Premieinkomsten ökade något från året innan. Ökningen av premieinkomsten härrörde sig från företagskunders kapitaliseringsavtal. Utbetalda ersättningar minskade något jämfört med året innan.

Skadeförsäkringsbolagens solvens var alltjämt bra, även om den försämrades av den ökade marknadsrisken

Solvensgraden för skadeförsäkringssektorn för berättelseåret försämrades vid utgången av året jämfört med nivån 2022, då solvensgraden var den bästa sedan införandet av Solvens II-regelverket (sedan 1.1.2016). Solvensen försämrades av uppgången i marknadsvärdet på de försäkringstekniska avsättningarna med anledning av sänkningen av räntenivån och också av ökningen av kapitalkravet till följd av ökningen i aktiepriser jämfört med utgången av 2022. Solvensen var emellertid fortsatt god, eftersom avkastningen från investeringarna ökade kapitalbasen och värdet på försäkringsansvaren var alltjämt lägre än genomsnittet trots nedgången i räntenivån.

Avkastningen på ränte- och aktieinvesteringar var positiv men på grund av det svaga marknadsläget i fastighetssektorn var avkastningen på fastighetsinvesteringar negativ. Aktieinvesteringarna gav den bästa avkastningen.

Försäkringsrörelsens lönsamhet exklusive inverkan av ändringarna i beräkningsgrunderna försämrades jämfört med 2022, men försäkringsrörelsens resultat var fortsatt positivt. Lönsamheten försämrades av de ökade ersättnings- och affärskostnaderna. Kostnaderna växte bland annat på grund av ökningen i sjukförsäkringens ersättningskostnader, uppgången i återförsäkringspriser, inflationen och de högre ICT-kostnaderna.

Arbetspensionssektorns solvens var närmast oförändrad och låg alltjämt på en stark nivå

Arbetspensionssektorns solvenskapital ökade under berättelseåret tack vare den starka avkastningen på investeringar. Solvensgraden som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och ansvarsskulden var praktiskt taget oförändrad. Solvensställningen som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och solvensgränsen försämrades något då solvensgränsen ökade snabbare än solvenskapitalet till följd av den ökade risktagningen. Ökningen av solvensgränsen förklaras huvudsakligen av ökade investeringstillgångar samt på ökningen av den relativa mängden aktieinvesteringar.

Den positiva värdeförändringen i investeringstillgångarna berodde i huvudsak på den starka avkastningen på aktier och ränteinvesteringar. Avkastningen på fastighetsinvesteringar sjönk under noll på grund av negativa värdeförändringar på fastigheterna. Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker var alltjämt måttligt god. Arbetspensionsanstalterna har fortfarande en god motståndskraft mot betydande negativa värdeförändringar i illikvida fastighets- och kapitalfondsinvesteringar.

Teman som gäller Finansinspektionen som fått mest synlighet i medierna