Den finska finanssektorn förblev solid trots verksamhetsomgivningens försvagning. Förändringarna i verksamhetsomgivningen beskrivs närmare i kapitlet Finanssektorns läge och risker.

Finansinspektionen övervakade kreditrisker, situationen på refinansieringsmarknaden och likviditetsrisker, IT- och cyberrisker, marknadsrisker och värderingsfrågor, riskhantering och ledningssystem samt börsbolagens regelbundna och kontinuerliga informationsskyldighet på effektiverat sätt.

Banksektorns kreditförluster och antalet problemkrediter förblev måttliga, men verksamhetsomgivningens osäkerhet ökar risken för en ökning av kreditförluster och problemkrediter på längre sikt. Dessutom utsätter banksektorns beroende av marknadsfinansiering finska banker för förändringar i sentimentet på finansieringsmarknaden och framhäver likviditetshanteringens vikt.

Även i försäkringssektorn förblev situationen stabil trots investeringsmarknadens osäkra utveckling. Försäkringsbolagens resultat och solvens är dock känsliga för förändringar på investeringsmarknaden. Inom tillsynen fästes särskild vikt vid bland annat det hur den höjda räntenivån och inflationen påverkar solvensen och lönsamheten.

Finansinspektionens strategi för åren 2023–2025 förnyades i slutet av berättelseåret för att motsvara förändringarna i verksamhetsomgivningen. I strategin framhävs fyra strategiska teman, dvs. proaktiv och förutsägbar tillsyn, verksamhet som drar nytta av digitalisering, flexibel och förändringsförmögen organisation och ledarskap som stöder expertis.

Verksamhetsomgivningens höjda risker syntes i berättelseårets makrotillsynsbeslut och -kommunikation

Finansinspektionen inledde det gradvisa återinförandet av makrotillsynsbuffertkrav

Den finska kreditinstitutssektorns strukturella systemrisker och sårbarheter är alltjämt betydande och talar för tillämpningen av kravet på strukturella makrotillsynsbuffertar. Under berättelseåret bedömde Finansinspektionen möjligheter och alternativ att återställa strukturella buffertkrav för att förstärka den finska banksektorns riskhanteringsförmåga.

Finansinspektionen uppskattade under berättelseåret att den tillräckliga totalnivån på makrotillsynsbuffertkraven i en neutral konjunkturomgivning skulle ligga nära nivån före coronapandemin eller litet högre. Uppskattningen baserar sig på Finansinspektionen och Finlands Banks gemensamma stresstestkalkyler för kreditinstitutssektorn samt på forskningslitteratur som bedömer kapitalkravens tillräcklighet. Våren 2020 slopade Finansinspektionen de systemriskbuffertkrav som ställts för finska banker och lättade OP Gruppens O-SII-buffertkrav¹ för att lindra coronapandemins effekter. Med anledning av denna sänkning av buffertkrav, som genomfördes i början av coronapandemin, underskred totalbeloppet på den finska kreditinstitutssektorns makrotillsynsbuffertkrav under året den totalnivå som anses vara tillräcklig.

Flera internationella myndigheter rekommenderade en förstärkning av kreditinstitutssektorns resiliens under berättelseåret. I september gav Europeiska systemrisknämnden ESRB ut en allmän varning om finansieringssystemets risker inom EU-området och poängterade behovet att upprätthålla och stärka finansieringssystemets riskhanteringsförmåga. Europeiska centralbankens (ECB) råd gav ut ett motsvarade utlåtande i november. Dessutom gav Internationella valutafonden IMF på hösten i samband med sitt Financial Sector Assessment Program, som bedömer det finska finansieringssystemet och riskerna i anknytning till det, ut en rekommendation om att Finlands systemriskbuffertkrav borde höjas när situationen tillåter.

Finansinspektionens direktion beslutade i juni 2022 att höja buffertkraven (s.k. O-SII-buffertkrav) för två systemviktiga kreditinstitut med 0,5 procentenheter. De höjda kraven trädde i kraft i början av 2023. Därtill berättade Finansinspektionen i december att den förbereder sig på att ställa ett systemriskbuffertkrav på högst en procent under första kvartalet av 2023 för att stärka kreditinstitutssektorns riskhanteringsförmåga. Före det slutliga beslutet bedömer direktionen hur förutsättningarna för ställandet av en systemriskbuffert har uppfyllts samt kravets och den prognostiserade ekonomiska utvecklingens inverkan på kreditinstitutssektorn och utlåningen.

Finansinspektionen gav ut en uppdaterad kvar att leva på-rekommendation för att tygla hushållens skuldsättning

Verksamhetsomgivningens förhöjda risker accentuerade betydelsen av finanssektorns och dess kunders starka riskhanteringsförmåga och beredskap. Hushållens historiskt stora skuldsättning i förhållande till de tillgängliga inkomsterna har redan länge identifierats som en av de strukturella sårbarheterna i det finska finansieringssystemet. Hushållens skuldsättning fortsatte att växa också under berättelseåret, och tillväxten väntas fortsätta under de närmaste åren, om ekonomin och räntorna utvecklas enligt prognoserna. När finansieringsförhållanden stramas åt, levnadskostnaderna stiger och de ekonomiska konjunkturerna försvagas, kan framför allt skuldsatta hushålls förmåga att ta hand om sina skulder och upprätthålla konsumtion bli sämre.

Under berättelseåret höll Finansinspektionen den maximala belåningsgraden, dvs. det så kallade lånetaket, på den tidigare nivån på 85 procent för andra än första bostad. Lånetaket sänktes med fem procentenheter 2021. Genom en maximal belåningsgrad som är strängare än den lagstadgade grundnivån vill man tygla ökningen av hushållens skuldsättning och se till att de som tar bolån i sin ekonomi har tillräckliga buffertar ifall lånebetalningsbördan och levnadskostnaderna stiger och säkerhetsvärden sjunker.

Utöver makrotillsynsbeslut deltog Finansinspektionen under året i beredningen av lagstiftning som begränsar hushållens skuldsättning. I juni gav regeringen sin proposition om lagstiftning som begränsar hushållens skuldsättning till riksdagen. De föreslagna lagändringarna godkändes av riksdagen den 27 januari 2023 och de träder i kraft den 1 juli 2023. Enligt lagreformen ställs det för bostadsbolagslånens andel i nybyggen en övre gräns på 60 procent i förhållande till det skuldfria priset på de bostäder som ska säljas. Därtill ställs det en maximilängd på 30 år för husbolagskrediter som används vid nybyggen och ett förbud mot amorteringsfria perioder under de första fem åren efter att byggnaden blivit färdig. Också återbetalningstiden av bolån begränsas till 30 år.

Finansinspektionen har upprepade gånger betonat behovet att även i lagstiftningen införa en skuldbegränsning som är bunden till hushållens inkomster, till exempel den maximala belåningsgraden, som ingår i det ursprungliga förslag som finansministeriets arbetsgrupp lämnade. ESRB och IMF har rekommenderat att inkomstrelaterade makrotillsynsverktyg ska ingå i den finska lagstiftningen.

Utöver bindande inkomstrelaterade makrotillsynsverktyg som ingår i lagstiftningen har ESRB uppmanat finska myndigheter att vidta icke-bindande åtgärder som riktas till låntagare för att begränsa skuldsättningen tills de bindande verktygen är i kraft. Finansinspektionen har därför från och med september 2020 i samband med det kvartalsvisa makrotillsynsbeslutet uppmanat kreditgivare till återhållsamhet vid beviljandet av sådana krediter som är mycket stora i förhållande till låntagarens inkomster och vars återbetalningstid är längre än vanligt.

Enligt en rekommendation som Finansinspektionen ursprungligen gav ut 2010 ska kreditgivarna omsorgsfullt bedöma låntagarens betalningsförmåga även i en situation där räntan skulle vara sex procent och återbetalningstiden 25 år. Finansinspektionen specificerade sin tidigare rekommendation i juni 2022. I den rekommenderas det att bankerna utöver återbetalningstiden på 25 år och räntan på sex procent bör beakta att bolånetagarnas totala lånekostnader som kalkyleras på det här sättet i regel bör vara högst 60 procent av den sökandes nettoinkomster. I september gav Finansinspektionen närmare anvisningar om genomförandet av rekommendationen. Rekommendationen trädde i kraft i början av 2023.

Syftet med den specificerade rekommendationen är att stävja hushållens skuldsättning och trygga hushållens lånebetalnings- och konsumtionsförmåga i ekonomiska störningar. Den tidigare rekommendationen specificerades eftersom hushållens skuldsättning har fortsatt att öka trots tidigare rekommendationer. I ESRB:s mellanrapport bedömdes Finansinspektionens tidigare rekommendation endast delvis uppfylla ESRB:s rekommendation.

Med rekommendationens dimensionering har man strävat efter att rekommendationen inte betydligt ska begränsa nuvarande utlåningspraxis. Finansinspektionens specificerade rekommendation slopar inte kreditgivarnas bedömningsutrymme i kreditbesluten utan möjliggör begränsade avvikelser från den maximala lånebetalningsbördan utgående från kreditgivarens uppskattning och omdöme. Finansinspektionen rekommenderar att ett kreditbeslut om krediter som överskrider den maximala lånebetalningsbördan på 60 procent ska fattas efter speciellt omsorgsfullt övervägande av låntagarens betalningsförmåga tillsammans med kunden. Kreditgivaren borde dessutom fatta kreditbeslutet på en högre beslutsfattandenivå. Ett riktgivande referensvärde är att andelen av nya bolån vars stressade skuldbetalningskvot överskrider 60 procent bör uppgå till högst 15 procent av totalbeloppet på nya bolån som kreditgivaren beviljat under ett kalenderår.

Banktillsyn

Finansinspektionen analyserade effekterna av Rysslands anfallskrig på framför allt bankernas kreditrisker. En temabedömning av klassificeringen och nedskrivningsregistreringar av företagskunders problemkrediter på banker under Finansinspektionens direkta tillsyn och de bankvisa inspektionerna stärkte vår syn att finska banker inom detta område har omfattande problem med att följa regleringen. Bristerna har att göra med till exempel identifieringen av lån med flexibla amorteringar, praxis med värderingen av problemkundernas säkerheter samt bedömningen av de kreditförluster som kan väntas. Banker har uppmanats åtgärda bristerna, och genomförandet av dessa åtgärder följs upp som en del av tillsynsmyndighetens regelbundna bedömningar.

Tillsynen över banker under ECB:s tillsyn (SI-banker) baserade sig på prioriteterna i ECB:s² banktillsyn. Bland de viktigaste prioriteringarna för finska banker var energikrisens effekter samt beredskapen för klimatrisker. ECB publicerade resultaten av klimatstresstester i juli 2022. ESG-faktorer (Environmental, Social, and Governance) har beaktats i tillsynsmyndighetens bedömningar av SI-banker enligt ECB:s anvisningar.

Finansinspektionen riktade inspektioner av interna modeller i kapitaltäckningskalkyler brett på banker som använder dessa modeller. Dessa inspektioner stärkte uppfattningen om att flera banker alltjämt har betydande brister i iakttagandet av regleringen om interna modeller. Därför har den nytta som modellerna ger begränsats med tillsynsmyndighetens beslut, genom vilka de riskvikter som bankerna tillämpar i kapitaltäckningskalkyler har höjts.

Temabedömningen av styrelsearbetet på banker under Finansinspektionens direkta tillsyn lyfte fram brister i styrelsearbetet när det gäller utmanandet av den verkställande ledningens förslag till styrelsen, definitionen av riskviljan och säkerställandet av att oberoende kontrollfunktioner är effektiva.

Tillstånden till hypotekbanksverksamhet enligt den nya hypotekbankslagstiftningen beviljades. Banker fortsatte med omstruktureringar: fusioner av medlemsbanker i bankkonsortier fortsatte och banker överfördes mellan bankgrupper. Fellow Bank inledde sin verksamhet i april 2022. Finansinspektionen beviljade de verksamhetstillstånd och deras ändringar som förändringarna förutsatte.

Regeringen gav till riksdagen en lagproposition om uppföljningen av Finnveras finansieringsrisker och Finansinspektionens nya tillsynsuppgifter som har samband med den. Propositionen behandlades dock inte till slut innan vårsessionen 2023 tog slut och kommer därmed att avskrivas när riksdagens valperiod avslutas.

Enligt lagstiftningen som begränsar hushållens skuldsättning och som riksdagen godkände kommer tillsynsansvaret för registrerade kreditgivare och kreditförmedlare att övergå till Finansinspektionen från den 1 juli 2023. Finansinspektionen förberedde sig på överföringen av tillsynsansvaret, och arbetet fortsätter i början av 2023.

Försäkringstillsyn

Temabedömningen av verkställande av lagen om pension för företagare (FöPL) visade att det finns betydande brister i processerna för fastställandet av arbetsinkomsten. Arbetspensionsbolagen har i huvudsak fastställt arbetsinkomsten enligt företagarens ansökan, och man kunde inte i besluten upptäcka sådan bedömning från fall till fall att nivån enligt bestämmelserna skulle ha säkerställts. Alla bolag har vidtagit korrigerande åtgärder men verkställandet kräver såväl tekniska ändringar som satsningar på personalresurser, vilket betyder att ändringarna tar tid. Verkställandet följs upp som en del av den kontinuerliga tillsynen. Riksdagen godkände ändringarna i lagen om pension för företagare för att stöda lagens verkställande, och ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Finansinspektionen genomförde effektiverad tillsyn över iakttagandet av tidsfristerna för ersättningsbehandlingen av lagstadgade skadeförsäkringsgrenar med bland annat den rapportering som togs i bruk i början av året. Även om situationen har förbättrats något, uppfyller alla bolag inte än lagens krav. Bolagsvisa tillsynsåtgärder har inletts på basis av uppföljningen.

Tillsynsmyndigheten följde med skade- och livförsäkringsbolagens samt arbetspensionssektorns intäkter från investeringsverksamheten och solvens kvartalsvis. Därtill genomfördes det stresstester gällande marknadsrisker i arbetspensionsförsäkringssektorn. Finansinspektionen utarbetade en temabedömning om försäkringsbolagens risk- och solvensbedömningar gällande anordnandet av investeringsverksamheten och riskhanteringen under hösten 2022. Enligt temabedömningen var försäkringsbolagens risk- och solvensbedömningar i fråga om investeringsrisker i huvudsak minst medelmåttiga. Temabedömningens iakttagelser och material utnyttjas i försäkringsbolagsbolagsvisa tillsynsåtgärder.

I temabedömningen av arbetslöshetskassornas pålitliga förvaltning upptäcktes det brister i verksamheten. Redan under berättelseåret riktade tillsynsmyndigheten inspektioner på upptäckta brister, som gällde bl.a. förvaltningens verksamhetsprinciper, ledningens goda rykte och yrkeskompetens samt outsourcing. Den riktade tillsynen kommer att fortsätta 2023.

Finansinspektionen träffade de tillsynsobjekt i försäkringssektorn som enligt riskbedömningar ansågs vara de viktigaste för att kartlägga åtgärder som orsakats av Ryssland anfallskrig och de höjda riskerna. Direkta exponeringar till Ryssland, Vitryssland och Ukraina är få.

Ombudstillsynen av Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo avslutades. Finansinspektionen beslutade att ombudstillsynen av Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo ska avslutas. Under ombudsmannens verksamhetsperiod vidtog bolaget betydande åtgärder för att utveckla sitt bolagsstyrningssystem. Finansinspektionen ansåg att bolagets sätt att ta hand om sina ärenden har utvecklats så att ombudstillsynen kan avslutas.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa genomförde stresstester om klimatförändringens inverkan på anstalter som tillhandahåller tilläggspensioner. Stresstesterna visade att europeiska tilläggspensionsanstalter är väsentligt utsatta för övergångsrisker. Klimatstressens inverkan på tillgångarna för de finska tilläggspensionsanstalter som deltog i testet var litet mindre än i genomsnitt.

På basis av den 2021 införda tillsynsramen för hållbarhetsrisker (IAIS) kartlades behandlingen av hållbarhets- och klimatrisker i ORSA³. Arbetet för att utveckla reglerings- och tillsynsmodeller hos europeiska tillsynsmyndigheter (ESA⁴) fortsätter.

Under berättelseåret ordnades tillsynsmöten med representanter för skade- och livförsäkringsbolag samt arbetslöshetskassor om aktuella frågor inom tillsynen. Därtill träffades representanter för viktiga intressentgrupper regelbundet.

Kapitalmarknadstillsyn

Finansinspektionen följde på effektiverat sätt med den information som börsbolag gav ut om inverkan av Rysslands anfallskrig. Den effektiverade uppföljningen av börsbolag med ett svagt ekonomiskt läge fortsatte. Till följd av Rysslands anfallskrig flyttade en del bolag som planerade listning listningen till en senare tidpunkt, vilket inte hade någon betydande inverkan på antalet behandlade prospekt. Den finansiella rapporteringen var utmanande i många bolag som berördes av Rysslands anfallskrig eller dess indirekta konsekvenser. Dessutom stängde finska fonder sina Rysslandsfonder.

I juli publicerade Esma⁵ sin sakkunnigbedömning om de nationella tillsynsmyndigheternas prospektkontroller. I bedömningen av Finansinspektionen fästes, som korrigerande åtgärdsförslag, vikt vid genomförandet av den s.k. fyra ögon-principen och det att en avkylningsperiod inte efter slutet av tjänsteförhållandet tillämpas på personer som kontrollerar prospekt.

Finansinspektionen utvecklade det första AI-baserade verktyget för prospektkontroll under verksamhetsåret.

Den energimarknadskris som upplevdes i Europa under berättelseåret och säkerhetskraven på parterna på marknaden för elderivat återspeglades också på Finansinspektionens tillsynsobjekt och börsbolag. Finansinspektionen deltog i sameuropeiska åtgärder för att hitta kort- och långsiktiga sätt att lösa problemen.

Tillsynsmyndigheten fortsatte med att ge ut tolkningsanvisningar om bestämmelser gällande hållbar finansiering och rådgivning till tillsynsobjekt och investerare. Uppbyggandet av tillsynen över hållbarhetsrapporteringen fortsatte med de nya europeiska och internationella standardutkasten som underlag.

I temabedömningen gällande investeringsfonder upptäcktes det att fondernas kostnadsstrukturer är klara och enkla. Till fondbolagens utvecklingsobjekt hör bristen på skriftliga prissättningsanvisningar och det att det inte gick att få en klar bild av den interna prissättningen.

Finansinspektionen utarbetade en temabedömning om värderingen av tillgångar i investeringsfonder och specialfonder. Temabedömningen var en del av en gemensam tillsynsåtgärd som koordinerades av Esma. Iakttagelsen från temabedömningen var att värderingsprocesserna av fondernas tillgångar i huvudsak låg på en rimlig nivå. De viktigaste bristerna hade att göra med värderingsmetoderna av fondernas tillgångar i en exceptionell marknadssituation. Finansinspektionen har förutsatt korrigerande åtgärder av aktörer. Finansinspektionen rapporterar om sina iakttagelser och slutsatser till Esma och följer med bolagens korrigerande åtgärder.

Tillsynen av värdepappersföretag enligt den nya regleringsramen (IFR/IFD⁶) har inletts. Den första rapporten om värdepappersföretagens ekonomiska ställning enligt den nya regleringen har mottagits (om situationen den 31 december 2021) och det kontinuerliga tillsynsarbetet har inletts. Kapitaltäckningsbedömningen i samband med behandlingen av nya ansökningar om verksamhetstillstånd samt ägarprövningsanmälningar har på våren bearbetats att motsvara de nya kraven.

Tillsyn över bekämpningen av penningtvätt

Finansinspektionen övervakade redan i förväg sanktionerna med anledning av Rysslands anfallskrig. I och med de lagreformer som riksdagen behandlar kommer Finansinspektionen att få befogenheter till sanktionernas uppförandetillsyn. Trots att lagändringarna inte än har trätt i kraft, har Finansinspektionen inom ramen för sina nuvarande befogenheter övervakat hur dess tillsynsobjekt följer sanktioner som has ställts med anledning av Rysslands anfallskrig. Lagstiftningen om sanktionerna har fördröjts men ska träda i kraft under våren 2023.

Inspektionerna och temabedömningarna framskred enligt planerna. Under året slutfördes fem inspektioner i anknytning till bekämpningen av penningtvätt som hade inletts tidigare och en inspektion är alltjämt på gång. Under hösten inleddes två nya inspektioner. Inom funktionen Bekämpning av penningtvätt är inspektionskapaciteten cirka fem inspektioner under en 12-månadsperiod.

Finansinspektionens ledningsgrupp godkände tillsynsstrategin för bekämpning av penningtvätt i december. Bedömning av den inneboende risken i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism blev färdig på våren och kreditinstitutsektorns sektorspecifika riskbedömning på hösten. Enligt Finansinspektionens uppskattning anknyter sig den största inneboende risken med tanke på både penningtvätt och finansiering av terrorism till produkter och tjänster som möjliggör en snabb överföring av tillgångar. Risken är speciellt hög i internationella överföringar av tillgångar i vars genomförande flera olika tjänsteleverantörer delta. De sektorsvisa riskbedömningarna av aktörer på kapitalmarknader och inom virtuella valutor har blivit färdiga för internt bruk. Sammanfattningen av kapitalmarknadsaktörernas riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism publicerades i februari 2023. En temabedömning om onödig begränsning av banktjänster för kunder med hög risk (de-risking) publicerades hösten 2022.

Den kontinuerliga tillsynen riktas bl.a. till deltagandet i helhetsbedömningar som med fasta mellanrum genomförs på nationella banker, arbetet inom tillsynskollegier som etablerats för gränsöverskridande banker under ECB:s direkta tillsyn samt till deltagandet i behandlingen av nya registrerings- och verksamhetstillståndsansökningar.

Standardiseringen av inspektionsverksamheten var ett viktigt utvecklingsobjekt 2022. Ett annat viktigt utvecklingsobjekt och tyngdpunktsområde under berättelseåret var utvecklingen av den riskbaserade verksamheten och fastställandet av tillsynens miniminivå i tillsynsstrategin.

Föreskrifter och anvisningar som specificerar lagstiftningen om bekämpningen om penningtvätt är färdiga och de publiceras efter att lagreformen våren 2023 har trätt i kraft.

Tillsyn över cyber- och ICT-risker

Med anledning av Rysslands anfallskrig följde Finansinspektionen med cybersäkerheten och betalningssystemens funktionssäkerhet på effektiverat sätt. Mot slutet av 2022 ökade överbelastningsangreppen mot finska banker. Bankerna kunde emellertid avvärja dem effektivt, och de påverkade inte nätbanktjänsterna betydligt.

Finansministeriet, Verket för finansiell stabilitet, Finlands Bank och Finansinspektionen skapade i samarbete reservarrangemang för dagliga betalningar. Finansinspektionen deltog i beredningen av lagstiftningen och förberedelserna för kortbetalningslösningar. Beredningsarbetet för finansmarknadens nationella infrastruktur fortsatte 2023.

År 2022 slutfördes en inspektion av ICT- och cyberriskerna på ett betalningsinstitut samt en temabedömning av värdepappersföretagens ICT- och cyberrisker. Som resultat av temabedömningen om hanteringen av värdepappersföretagens IT- och informationssäkerhetsrisker konstaterades det att dessa riskhanteringsprocesser har definierats och att bolagen har ordnat de centrala delarna av hanteringen av IT- och informationssäkerhetsrisker på lämpligt sätt med beaktande av verksamhetens omfattning.

På hösten inledde Finansinspektionen inspektioner av ICT- och cyberriskerna inom två bankgrupper. Dessa blev färdiga i februari och mars 2023. Därtill inleddes temabedömningar för kartläggning av ICT-outsourcingkedjor i finanssektorn (färdig i april 2023) samt för utredning av bedrägeri- och ersättningspraxis inom betaltjänster (färdig i april 2023).

¹ O-SII = Other Systemically Important Institutions, andra systemviktiga kreditinstitut.
² EKP = Europeiska centralbanken.
³ ORSA = Own Risk and Solvency Assessment.
⁴ ESAt = Europeiska tillsynsmyndighter, European supervisory authorities.
⁵ ESMA = Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, European Securities and Markets Authority.
⁶ IFR/IFD = Investment Firms Regulation and Directive.