År 2022 var på många sätt en exceptionell vändpunkt. Det anfallskrig som Ryssland i februari 2022 inledde mot Ukraina ändrade det geopolitiska läget och satte samtidigt i gång förändringar i världsekonomin och finanssektorn.

Till krigets direkta påföljder hörde ökningen av olika risker såsom cyberrisker. Digitaliseringen genomsyrar finansiella tjänster, vilket gör dem mer utsatta för cyberrisker. Vi på Finansinspektionen reagerade på hotet för försvagad cybersäkerhet genast på våren i nära samarbete med andra myndigheter. Därtill intensifierade vi vår egen beredskap. Även om omfattande cyberproblem med anledning av det geopolitiska läget inte än har förekommit, måste beredskapsåtgärderna fortsätta. Reservarrangemangen för att säkerställa dagliga betalningar, som skapades 2022, är ett viktigt tillägg till tryggandet av funktioner som är livsviktiga för samhället även i undantagsförhållanden.

EU har ställt sanktioner för Ryssland på grund av situationen i Ukraina redan sedan 2014. Förra året ökade sanktionerna ytterligare. En regeringsproposition, som riksdagen godkände i februari 2023, klarlägger Finansinspektionens roll i övervakningen av hur aktörerna i finanssektorn följer sanktionerna.

Till följd av kriget försvagades tillgången till energi, och priserna steg. Finansinspektionen övervakar tillsammans med Energimyndigheten derivatmarknaden för elektricitet, för vars funktion den kraftiga ökningen av futurpriserna på el orsakade betydande hot. Elderivatmarknadens ostabilitet hade omfattande inverkningar på finansmarknaden, samhället och företagens verksamhet.

På kapitalmarknaden påverkade Rysslands anfallskrig väsentligt bl.a. börsbolagens information om framtidsutsikterna och därmed Finansinspektionens tillsyn över iakttagandet av informationsskyldigheten. Exceptionella förhållanden återspeglades också till exempel på fastighetssektorn, inom vilken det upptäcktes växande risker i Europa.

Hushållens skuldbetalningsförmåga lyftes fram

Den snabbt tilltagande inflationen, som började 2022, har direkt tillstramat hushållens ekonomiska ställning på grund av ökade energi- och andra levnadskostnader. Därtill ökar strävan att begränsa inflationen med räntehöjningar många hushålls kostnader ytterligare.

Finansinspektionen har i sina makrotillsynsbeslut fäst vikt vid hushållens skuldbetalningsförmåga och beräkningen av betalningsutrymmet. Alltjämt i början av 2022 kritiserades testerna av betalningsutrymmet med en ränta på sex procent som alltför hårda, men nu diskuteras det huruvida detta räcker. På hösten specificerade Finansinspektionen sin rekommendation om testandet av betalningsutrymmet, och i början av 2023 trädde en rekommendation i kraft enligt vilken bolånetagarnas totala lånekostnader i regel bör vara högst 60 procent av låntagarens nettoinkomster. Det handlar här om en s.k. stressad skuldbetalningskvot, som räknas ut med beaktande av låntagares totala lånekostnader. Beräkningen baserar sig på en återbetalningstid på högst 25 år och en ränta på minst sex procent utom i krediter för vilka långsiktig räntesäkring tillämpas och krediter med fast ränta. Efter en lång period med låga räntor kan detta ses som anpassning till det nya normala.

Hushållens skuldsättning tyglas också med lagstiftning, som träder i kraft i början av juli 2023. Den innehåller många viktiga ändringar: villkoren för bolagslån specificeras, bolånens låneperioder begränsas och Finansinspektionen kommer att ha tillsyn över beviljare av konsumtionskrediter. Det lagpaket som träder i kraft innehåller dock inget lånetak, vars inkluderande också Finansinspektionen har funnit motiverat. En ny arbetsgrupp, som har tillsatts av finansministeriet, överväger eventuella tilläggsåtgärder för att tygla skuldsättningen. Samtidigt framskrider det viktiga projektet för ett positivt kreditupplysningsregister.

Bankerna ska förbereda sig på att kreditförluster vanligen förekommer med ett dröjsmål efter en negativ vändning i det ekonomiska läget. I våra inspektioner och temabedömningar har vi upptäckt omfattande brister i bankernas klassificering av problemkrediter. Den korrekta klassificeringen av problemkrediter är speciellt viktig i det rådande exceptionellt osäkra ekonomiska läget. Med tanke på hanteringen av kreditrisker är det viktigt att banken identifierar problemkunderna i tid. Felaktiga klassificeringar kan i värsta fall även förvränga bankernas kapitaltäckningssiffror.

Riskerna i verksamhetsomgivningen har ökat

Skuldsättningen av de offentliga finanserna har ivrigt diskuterats inför riksdagsvalet. Av erfarenhet vet vi att om tilliten till de offentliga finansernas hållbarhet försvagas, har detta en negativ inverkan på verksamhetsförutsättningarna för finanssystemets aktörer. Finanssektorn i Finland har hittills varit solid och stark, och därför finns det inga omedelbara risker gällande dess resiliens.

Riskerna i verksamhetsomgivningen är emellertid alltjämt förhöjda. Aktörerna måste i sina kapitalbedömningsprocesser förbereda sig på en utveckling av ekonomin som är svagare än grundprognosen. De stresscenarier som används i kapitalbedömningsprocesserna måste uppdateras enligt nuläget, när även grundscenarierna är svagare är man tänkte sig för ett år sedan.

Vinstutdelningspolicyn är en central del av kapitalbedömningen. Vinstutdelningen ska dimensioneras så att när den ekonomiska situationen stramas åt, har aktörerna tillräckliga buffertar för risker som eventuellt realiseras.

Betydelsen av tillsynsobjektens goda förvaltning accentueras

God förvaltning omfattar kännedom om regleringen och tillsyn över att den iakttas. Inom tillsynen har vi fäst särskild vikt vid välfungerande och heltäckande intern kontroll.

Finansinspektionen har poängterat hur viktigt det är för hela finanssektorn att kraven på god förvaltning uppfylls. I synnerhet i försäkringssektorn har vi också betonat kraven på kunnande och erfarenhet i nyckelpositioner samt riskhanteringens betydelse i en osäker ekonomisk situation. För att utveckla dialogen har vi ökat antal möten med tillsynsobjekten.

Regleringen och anvisningarna i anknytning till begränsningen av klimatförändringen har varit ett centralt tema i vårt arbete redan under flera års tid. De har påverkat informationsskyldigheterna av företagen på kapitalmarknaden betydligt, och under berättelseåret har tillsynen och anvisningarna ökat. Kvaliteten av den information som är tillgänglig för företag varierar betydligt, och det är delvis alltjämt svårt att rapportera om ESG-riskerna. Det är viktigt att vi kan säkerställa informationens kvalitet och dess analys så effektivt som möjligt.

Bekämpning av penningtvätt har varit ett strategiskt projekt under strategiperioden 2020-2022. Finansinspektionen har nu en tillsynsstrategi för bekämpning av penningtvätt som fungerar effektivt. I enlighet med dess teman har det redan gjorts flera inspektioner, och på basis av iakttagelserna har administrativa påföljder fastställts. När lagändringarna har trätt i kraft, kommer vi att ge ut nya anvisningar för sektorn.

Bekämpningen och tillsynen av penningtvätt måste vara riskbaserad och proportionerlig för att man ska kunna trygga tillgången till tjänster och möjligheten att agera i det moderna samhället. Varken lagstiftningen eller tillsynen förbjuder risktagande i det här området heller, men det behövs tillräckliga medel för riskhanteringen. Det kunde vara en lätt lösning att vägra tillhandahålla tjänster åt kundgrupper med hög risk, men med tanke på de grundläggande tjänsterna kan detta vara fel sätt. Tillsynsobjekten bör bedöma riskerna i anknytning till kundförhållanden mångsidigt och beakta faktorer som både ökar och sänker risken. Därtill bör det bedömas från fall till fall hur riskerna i anknytning till kundförhållanden kan hanteras. Förfaringssätten gällande kundkännedom får inte leda till att användningen av banktjänster hindras på ett orimligt sätt. När begränsningsåtgärdernas rimlighet bedöms, bör man också ta hänsyn till särskilda orsaker på grund av vilka det kan vara svårt för en kund att leverera de uppgifter som krävs. Vägran att tillhandahålla tjänster bör vara det sista alternativet, när riskerna i anknytning till kundförhållandet inte kan hanteras på annat sätt, till exempel genom att begränsa tjänsterna.

Digitalisering påverkar tillgången till finansiella tjänster. Den är en fast del av de finansiella tjänsterna. Vi fäster vikt vid digitalisering först när det förekommer problem i digitala tjänster eller när vi av någon anledning inte kan använda dem. Tillgången till finansiella tjänster är en helt nödvändig förutsättning för alla människor, eftersom det i praktiken är omöjligt att bo och arbeta i Finland utan bank- och försäkringstjänster.

Proaktiv och förutsägbar tillsynsmyndighet

Vi förnyade Finansinspektionens strategi 2022. Vår personal deltog aktivt i förberedningen av strategin i dess olika skeden: analytikerna gjorde en omfattande analys av verksamhetsomgivningen, flera experter deltog i alla förberedande arbetsgrupper och hela personalen kunde genom förfrågningar ge respons i olika skeden av processen.

Under kommande år kommer vi att, i enlighet med vår nya strategi, göra Finansinspektionen till en proaktiv och förutsägbar tillsynsmyndighet. Detta innebär att vi som tillsynsmyndighet ska pejla förändringar i verksamhetsomgivningen och förutse hur dessa kommer att påverka vårt tillsynsarbete. Vi är också i vår egen verksamhet konsekventa och förutsägbara gentemot tillsynsobjekten. Till exempel i början av det här året publicerade vi vår plan för inspektioner och temabedömningar för att förbättra förutsägbarheten. Inom tillsynen accentueras det osäkra ekonomiska läget och de långvariga förändringarna i verksamhetsomgivningen. Samtidigt är vi redo att ändra vår inspektions- och temabedömningsplan, om förändringar i verksamhetsomgivningen förutsätter detta.

Vid sidan av förutsägbarhet framhäver vår nya strategi för åren 2023-2025 flexibilitet och utnyttjande av digitalisering, men man måste i synnerhet komma ihåg att arbetet på Finansinspektionen utförs av människor. Därför har ledarskap som stöder expertis framhävts i strategin som ett strategiskt tema: tillsynsarbetet utförs av välmående, motiverade och väl ledda anställda.

Jag vill tacka alla våra anställda för det gångna året i en mer turbulent verksamhetsomgivning än vanligt och hoppas att vi kan tillsammans göra Finansinspektionen till en proaktiv och förutsägbar tillsynsmyndighet.

Helsingfors den 13 mars 2023

Tero Kurenmaa