Finanssektorn måste även förbereda sig på ogynnsam utveckling trots det goda läget

Efter två år av coronapandemi är finanssektorns situation alltjämt bra, men det finns också många osäkerhetsmoment förknippade med ekonomins utveckling. Dessa beskrivs närmare i kapitlet Finanssektorns läge och risker.

Aktörerna i finanssektorn måste förbereda sig på utveckling som är ogynnsammare än prognoserna, till exempel förändringar i prissättningen på finansmarknaden eller bankernas ökade kreditförluster. Även om läget i sektorn har förblivit bra under andra året av coronapandemin, är riskerna i anknytning till pandemins och ekonomins utveckling alltjämt förhöjda.

Finansinspektionen har fortsatt med den effektiviserade uppföljningen av tillsynsobjektens risksituation och analysen av coronapandemins utveckling och dess ekonomiska konsekvenser. En del skade- och livförsäkringsbolag rapporterar alltjämt om sitt läge oftare än normalt. Banktillsynen följde med utvecklingen av kreditrisksituationen på ett effektiverat sätt ända till september. Finansinspektionen fortsatte också med bedömningen av coronapandemins inverkan på börsbolagens bokslutsrapportering.

Verksamhetsomgivningens förändrade läge syntes också i berättelseårets makrotillsynsbeslut. Finansinspektionens direktion beslutade i slutet av juni att hålla kvar de lättade strukturella kapitalkraven för kreditinstitut, dvs. de ligger på den nivå på vilken de med anledning av coronapandemin våren 2020 fastställdes. Samtidigt beslutade direktionen att strama åt lånetaket på krediter som tagits för köp av andra än första bostäder med fem procentenheter, dvs. till nivån före coronapandemin (85 procent). De nya riktlinjerna för makrotillsynsåtgärder förbereddes för tiden efter coronapandemin så att det är möjligt att dra de nya riktlinjerna och fatta besluten enligt dem under första hälften av 2022 på ett ändamålsenligt sätt med tanke på pandemin och det ekonomiska läget.

ECB¹ och EBA publicerade resultaten av bankernas stresstest i juli. Samtidigt publicerade Finansinspektionen resultaten för de nationella testen. Enligt stresstesten skulle finska kreditinstituts kapitaltäckning tåla en betydande försvagning av verksamhetsomgivningen. De största finska kreditinstituten deltog i EBAs och ECB:s stresstest och de övriga kreditinstituten i nationella stresstest.

Resultaten av Eiopas stresstest publicerades i december. Testet bekräftade att sårbarheterna inom EU:s² försäkringssektor framför allt ansluter sig till marknadsrisker, i synnerhet ränterisken. Sektorns genomsnittliga solvens sjönk och en del aktörer låg till och med under solvenskapitalkravet. I samtliga fallen överskred tillgångarna dock alltjämt ansvarsskuldbeloppet. Från Finland deltog OP Gruppen och Sampo Ryhmä i testet.

Inom banktillsynen ligger tyngdpunkten i hanteringen av problemkrediter

På grund av coronaläget koncentrerades banktillsynen på processer i anknytning till kreditrisker och i synnerhet problemkrediter. I de inspektioner som riktades till detta område upptäcktes hos många banker brister vid iakttagandet av regleringen gällande problemkrediternas klassificering. Finansinspektionen krävde i sina inspektionsbrev att dessa brister skulle åtgärdas.

Bankerna under ECB:s direkta tillsyn utarbetade en självbedömnings- och verksamhetsplan om sin hantering av klimatrisker i förhållande till rekommendationer som ECB publicerade 2020. På basis av dem gjorde ECB:s och Finansinspektionens gemensamma tillsynsgrupper sina egna bedömningar och gav rekommendationer till de enskilda bankerna. I fortsättningen ingår bedömningen av klimatrisker i ECB:s samtliga samlade kapitalbedömningar.

EBAs omfattande reform av metoden för bankernas interna kreditklassificeringar (IRB-metoden) trädde i huvudsak i kraft i början av 2022. Reformen förutsätter att de banker som i sina kapitaltäckningskalkyler använder IRB-metoden ska utveckla sina verksamhetssätt samt skicka ansökningarna gällande eventuella ändringar till Finansinspektionen för bedömning. Finansinspektionen observerade i sina bedömningar av utvecklingen av metoder för IRB-bedömningar att banker inte har kunnat förbereda sig på reformen helt på det sätt som regleringen förutsätter utan utvecklingsarbetet fortsätter under kommande år.

I övervakningen av försäkringssektorn har uppmärksamhet fästs vid ersättningsansökningarnas behandlingstider, fastställandet av företagarnas arbetsinkomst, kalkyleringen av gruppernas solvens samt vid fastighetsinvesteringarnas värderingsmetoder

Finansinspektionen upptäckte dröjsmål i skadeförsäkringsbolagens behandlingstider av ersättningsansökningar gällande lagstadgad trafik- och olycksfallsförsäkring samt överskridningar av lagenliga tidsfrister. Under berättelseåret utarbetade Finansinspektionen en ny rapporteringsmodell för dessa försäkringsgrenars behandlingstider och inleder datainsamlingen enligt modellen 2022.

Finansinspektionen utredde värderingsmetoderna av fastigheter som ägs av arbetspensionsanstalter samt skade- och livförsäkringsbolag och värderingarnas tidsenlighet. Utredningen visade att värderingarna i regel uppdateras tillräckligt ofta. Vidare utredde Finansinspektionen beräkningen av solvenskravet i försäkringsgrupper när det gäller skade- och livförsäkring. De brister och fel som upptäcktes i temabedömningen inverkar enligt Finansinspektionen inte i betydande grad på gruppernas solvensnivåer.

Finansinspektionen gjorde en utredning av verkställandet av företagarnas pensionsskydd enligt lagen om pension för företagare (FöPL). Pensionsanstalten ska fastställa en årlig arbetsinkomst för företagaren som motsvarar värdet på företagarens arbetsinsats, såväl kvalitativt som tidsmässigt. Enligt Finansinspektionens observationer iakttar arbetspensionsbolagen dock vid fastställandet av arbetsinkomsten varken lagens krav eller arbetspensionsbolagens egna anvisningar och material.

Antalet ansökningar på arbetslöshetskassor samt kassornas utgifter och behandlingstider följdes med noggrant. Finansinspektionen reagerade fortlöpande i eventuella ändringar i dem.

Prospektkontroller nådde rekordsiffror, också förändringar i verksamhetsomgivningen och regleringen påverkade övervakningen av kapitalmarknaden

Antalet prospektansökningar till Finansinspektionen (inkl. det första SPAC³) var rekordhögt. Under berättelseåret varierade prospektansökningarnas kvalitet. På grund av detta var Finansinspektionen på sommaren tvungen att berätta att den eventuellt måste använda den tilläggstid som EU:s prospektförordning tillåter för prospektkontroller. Prospektansökningarnas kvalitetsnivå förbättrades mot slutet av berättelseåret.

Förändringarna i verksamhetsomgivningen och regleringen har också påverkat tillsynen över kapitalmarknaden. Tyngdpunkten i övervakningen av projektet med hållbar finansiering har legat framför allt på fondprodukter och tolkningarna i anknytning till dem. I bedömningen av fondernas stadgar togs särskild hänsyn till att de motsvarar de nya kraven gällande informationsskyldigheterna i anknytning till hållbar finansiering. Finansinspektionen har på sin webbplats publicerat sina egna tolkningar samt tolkningar av europeiska tillsynsmyndigheter och Europeiska kommissionen gällande hållbar finansiering.

De två temabedömningar av likviditetshantering som riktades till fondsektorn visade att det alltjämt finns saker att utveckla inom investeringsfondernas likviditetshantering. Temabedömningen av investeringsbaserad gränsrotsfinansiering visade att det framför allt fanns brister i beskrivningen av riskerna och bolagets ekonomiska ställning.

Övervakning av bekämpningen av penningtvätt

Finansinspektionen har fortsatt att bedöma tillsynsobjektens metoder för bekämpning av penningtvätt med inspektioner och den kontinuerliga tillsynen. Inspektionerna har riktats till bank- och betaltjänstsektorer. Den kontinuerliga tillsynen omfattade bl.a. deltagandet i helhetsbedömningar som med vissa mellanrum genomförs på nationella banker, arbetet inom tillsynskollegier som etablerats för gränsöverskridande banker under ECB:s direkta tillsyn samt i deltagandet i behandlingen av nya registrerings- och verksamhetstillståndsansökningar.

Den kontinuerliga tillsynen utvecklades genom att utvidga deltagandet i det internationella tillsynssamarbetet gällande bekämpningen av penningtvätt och genom att i riskbedömnings- och tillsynsarbetet bättre än tidigare beakta tidigare observationer som kommit fram i tillsynsmyndighetens bedömningar.

År 2021 var reformen av sättet att genomföra och organisera inspektioner som gäller bekämpningen av penningtvätt ett viktigt utvecklingsföremål. Under året slutfördes tre inspektioner gällande bekämpningen av penningtvätt som hade inletts tidigare och en fjärde lämnades till tillsynsobjektet för slutkommentarer. Under hösten startades tre nya inspektioner. På byrån för bekämpning av penningtvätt är inspektionskapaciteten cirka fem inspektioner under en 12-månadersperiod.

Ett annat viktigt utvecklingsobjekt och tyngdpunktsområde 2021 var reformen av regleringen. Finansinspektionen medverkade i finansministeriets lagstiftningsarbetsgrupp och inledde en revidering av sina egna föreskrifter och anvisningar som specificerar lagstiftningen gällande bekämpningen av penningtvätt.

Finansinspektionen deltog i arbetet av en arbetsgrupp för reform av penningtvättslagen, som leds av finansministeriet. Regeringens proposition, som baserar sig på detta arbete, lämnades till riksdagen i januari 2022. Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar gällande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som delvis baserar sig på lagreformen, sändes på remiss i december 2021.

Övervakning av cyber- och ICT-risker

När finanssektorn digitaliseras, är förberedelserna för informationssäkerhets- och cyberhot av olika slag ännu viktigare. Regleringen ålägger aktörerna i den finansiella sektorn att ta hand om informationsförvaltningens, informationssäkerhetens och verksamhetskontinuitetens tillräckliga nivå. Finansinspektionen övervakar att dessa krav uppfylls, när nya aktörer ansöker om verksamhetstillstånd och registreras, under inspektioner samt i det övriga tillsynsarbetet till exempel genom att följa med betydande störningar i tjänster som tillsynsobjekten tillhandahåller samt i betalnings- och informationssystem.

Finansinspektionen har under de senaste åren inspekterat nätbanks- och betalningssystemens ICT- och informationssäkerhetsrisker som ett led i tillsynen av operativa risker. Därtill har den kartlagt hanteringen av olika tillsynssektorers ICT- och informationssäkerhetsrisker på ett mer omfattande sätt i sina temabedömningar. Förberedelserna för informationssäkerhetshot är av central betydelse vid tryggandet av funktionernas och tjänsternas kontinuitet i finanssektorn, och dessa inspektioner och temabedömningar kommer att fortsätta 2022.

Finansinspektionen analyserar mognaden av tillsynsobjektens digitalisering och riskhantering även i ett bredare perspektiv. Under det första skedet genomfördes en temaförfrågning om digitaliseringens mognadsgrad i olika tillsynssektorer. Efter detta analyseras på basis av det insamlade materialet riskerna i anknytning till digitaliseringen och sätten att hantera dem, till exempel hanteringen av risker i anknytning till informationssäkerhet och dataskydd. Detta arbete avses bli klart fram till slutet av Q1/2022.

Finansinspektionen deltar i försörjningsberedskapsarbetet. Till exempel i en pool bestående av aktörer i den finansiella sektorn och myndigheter är syftet att tillsammans trygga verksamhetsförutsättningarna för organisationer som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen och därigenom för hela samhället i alla förhållanden. Bedömningen av cyberhot och förberedelserna för dem är en viktig del av detta beredande arbete, som sker i försörjningsberedskapsorganisationen. Finansinspektionen deltog också i finanssektorns FATO 2021-verksamhetsövning.

Finansinspektionens ombud hos två tillsynsobjekt

Finansinspektionen tillsatte ett ombud för att övervaka Privanet Securities Oy:s verksamhet den 11 mars 2021. Orsakerna var bl.a. flera allvarliga försummelser och förbrytelser som upptäckts i verksamheten till exempel vid hanteringen av intressekonflikter. Finansinspektionen återkallade nämnda tillsynsobjekts verksamhetstillstånd den 2 juli 2021.

Finansinspektionen beslutade att fortsätta med ombudstillsynen av Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo, som inleddes den 14 december 2020. Orsaken till ombudstillsynen var bl.a. bolagets sätt att genomföra sin lagstadgade uppgift och syftet med sin verksamhet, i synnerhet med tanke på investeringsverksamheten, solvensen, riskhanteringen och ledningens skyldigheter.

Strategiska tyngdpunktsområden utvecklades med projekt

I projektet övervakningen av den alltmer digitala finanssektorn genomfördes en analys av digitaliseringens mognadsnivå i finanssektorn, och 2022 fortsätter vi med en analys av risker och kontroller. Projektets resultat kommer att iakttas i planeringen av den kommande verksamheten.

Projektet förberedelser för störningar uppdaterade de viktigaste riktlinjerna för krisplanerna gällande centrala tillsynssektorer och tillsynsobjekt och utarbetade en modell för kriskommunikation. I projektet genomgicks också beredskapsplanerna för betalningar och kontanttjänster hos banker samt värdepappersmarknadsaktörernas kritiska tjänster.

Projektet integreringen av klimatförändringen i tillsynen koncentrerade sig på att förmedla information och ordna utbildning för såväl den egna personalen som intressentgrupper. Under året publicerade Finansinspektionen flera tillsynsmeddelanden om frågan, utbildade internt den egna personalen och ordnade ett webbinarium för företagen under tillsyn i september. Webbinariet väckte rekordstort intresse och nådde sin målpublik väl. Finansinspektionen publicerade också på sin webbplats en sektion med frågor och svar, i vilken det har samlats tolkningar gällande frågor som branschen har ställt om regleringen.

Det har dock funnits utmaningar i EU-lagstiftningens färdigställande, vilket kan leda till att tillsynsarbetet devis kommer i gång senare än väntat. Finansinspektionen deltar alltjämt i bredningen av regleringen och tillsynsanvisningar inom EBA, Esma och Eiopa.

Under berättelseåret blev Finansinspektionen medlem i det globala samarbetsnätverket för centralbanker och tillsynsmyndigheter Network for Greening the Financial System (NGFS). Nätverket utvecklar tillvägagångssätt för att förbättra förutsättningarna för hållbar finansiering och identifiera de risker som klimatförändringen innebär för finanssektorn. Med hjälp av samarbetsnätverket byter tillsynsmyndigheterna ut sin bästa tillsynspraxis då det gäller hållbar finansiering.

Tillsynen av penningtvättsbekämpning koncentrerar sig på att tillsynsobjektens förmåga att förebygga penningtvätt ligger på den lagstadgade nivån. Verksamheten under berättelseåret presenteras mer detaljerat i sektionen Övervakning av bekämpningen av penningtvätt av kapitlet Tillsyn som förändras med omvärlden. Verksamheten presenterades för bankfullmäktige under berättelseåret.

¹ ECB = Europeiska centralbanken.
² EU = Europeiska unionen.
³ SPAC = Special Purpose Acquisition Company, ett separat bolag avsett för företagsförvärv.