Coronapandemin ändrade årets gång

Även Finansinspektionens verksamhet påverkades av coronapandemin 2020. Finansinspektionen vidtog tillsammans med andra myndigheter flera åtgärder vars syfte det var att dämpa pandemins negativa ekonomiska konsekvenser. Vi behandlar dess åtgärder i synnerhet i artikeln ”Bankernas flexibla verksamhet stöddes med snabba beslut i den exceptionella situationen”.

Coronapandemin påverkade även arbetslöshetskassornas verksamhet betydligt, och detta behandlas i artikeln ”Arbetslöshetskassorna klarade sig genom coronapandemin trots den rekordbranta ökningen av antalet ansökningar och förmånsutgifterna”.

Arbetet i de strategiska tyngdpunktsområdena fortsatte

Finansinspektionen fortsatte också med sitt arbete inom de strategiska tyngdpunktsområdena, bland annat inom övervakningen av bekämpningen av penningtvätt, och detta tema behandlas i artikeln "Verksamhet som dimensionerats enligt riskerna är hörnstenen vid bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism".

Även övervakningen i anslutning till finanssektorns digitalisering är ett strategiskt tyngdpunktsområde, som lyfts fram i artikeln ”Digital finansiering vinner mark – Europeiska kommissionens strategi påskyndar utvecklingen”.

Ett av de senaste årens stora projekt har varit ett signal- och analyssystem som effektiverar marknadstillsynen. Vi berättar mera om det i artikeln ”Misstankar om marknadsmanipulation och missbruk av insiderinformation upptäcks och utreds allt effektivare”.

Iakttagandet av klimatförändringens effekter och andra hållbarhetsrisker i tillsynen är det tredje strategiska tyngdpunktsområdet. Europeiska tillsynsmyndigheter fortsatte med det internationella lagstiftningsarbetet i sektorn för finansiella tjänster under hela året, och Finansinspektionen deltog i regleringsprojekten genom arbetet som såväl bank- och försäkrings- som värdepappersmyndighet. I arbetet koncentrerades det i synnerhet på utarbetandet av informationsskyldigheterna gällande hållbarhetsriskerna, eftersom målet enligt EU:s åtgärdsplan om hållbar finansiering är att öka transparensen av den information som ges om hållbarhetsriskerna och riskhanteringen i anknytning till dem.

Vid iakttagandet av klimatförändringen och andra hållbarhetsrisker är det på den finansiella marknaden i huvudsak fråga om riskförvaltning. Införandet av denna reglering i tillsynen har redan inletts, och inom den finansiella tjänstesektorn finns ett klart behov av en sameuropeisk tolkning av bestämmelserna. Finansinspektionen och andra nationella tillsynsmyndigheter fortsatte med sitt arbete för att åstadkomma enhetlig tillsynspraxis och enhetliga tolkningar. Finansinspektionen presenterade också regleringen och ändringar i anknytning till den för tillsynsobjekten och andra intressenter i Finland på flera webbinarier.

Brexit påverkade också finanssektorn

Brexit, dvs. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, träder i kraft den 1 januari 2021.

Brexit orsakade inte några plötsliga eller branta prisfluktuationer på finansmarknaden vid årsskiftet, men de största effekterna på såväl ekonomin som marknaden kommer att synas småningom.

Finansinspektionen har tillsammans med europeiska tillsynsmyndigheter bedömt Brexits inverkan på finanssektorn. Det har i synnerhet behövts tolkning vid tillämpningen av avtal över gränsen mellan Storbritannien och EU samt i det när det anses att verksamheten sker över gränsen. Dessutom har ändringen gjort att de som blivit tredje lands aktörer måste ansöka om nya verksamhetstillstånd och ordna verksamheten så att detta orsakar så litet olägenhet som möjligt för kunden. Också Finansinspektionen har tagit emot tiotals ansökningar och gett aktörer anvisningar om dessa ändringar.

Finansinspektionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna ger Europeiska kommissionen tekniska råd för bedömning av hur jämlik regleringen i den finansiella sektorn är (ekvivalens). Ekvivalensbedömningen blev inte färdig i samband med Brexit, men beredningen av besluten kommer att fortsätta i EU inom de närmaste månaderna. Ekvivalensbedömningen innehåller ofta en bedömning av lagstiftningens innehåll och genomslag samt tillsynens effektivitet, vilket minskar risken för betydande skillnader mellan lagstiftningen i EU och Storbritannien i framtiden.