Utredning över sätten att förebygga hushållens överskuldsättning
En arbetsgrupp som fungerade under finansministeriets ledning lämnade sin rapport Makrotillsynsinstrumenten för begränsning av hushållens skuldsättning den 1 oktober 2019. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma olika sätt på vilka individernas och hushållens överskuldsättning och dess eventuella negativa konsekvenser kan förebyggas och minskas. Ett annat mål var att på basis av internationella erfarenheter bedöma alternativa effektiva verktyg samt göra sådana lagstiftningsinitiativ genom vilka målen kan uppnås. Arbetsgruppens ordförande var överdirektör Leena Mörttinen, och den bestod av sakkunniga från finansministeriet, Finansinspektionen, Finlands Bank, justitieministeriet, miljöministeriet, Konkurrens- och konsumentverket, Garantistiftelsen och Finans Finland.
Arbetsgruppen tillsattes på grund av hushållens ökade skuldsättning. Under tredje kvartalet 2019 hade hushållen cirka 127 procent skuld i förhållande till de tillgängliga inkomsterna. Skuldförhållandet har fördubblats sedan millennieskiftet. Den höga skuldsättningen bildar en makrostabilitetsrisk på hela nationalekonomins nivå. Å andra sidan har konsumtionskrediter och i synnerhet så kallade snabblån försatt skuldsatta hushåll i svårigheter på individuell plan.
Arbetsgruppen bedömde hushållens skuldsättning som helhet. Mad tanke på makrostabiliteten förknippas riskerna framför allt med hushållens höga skuldsättning och bostadsbolagslån, som har fått en betydande roll i nyproduktionen. Från konsumentskyddets synvinkel förknippas riskerna till konsumtionskrediter med hög ränta och sätten att bevilja dem.
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen föreslår flera nya verktyg till den finska lagstiftningen.
När det gäller vanliga bolån är de nya verktygen sådana som riktar sig till låntagaren. För närvarande finns det bara ett sådant instrument i den finska lagstiftningen, den maximala belåningsgraden, dvs. lånebeloppet i förhållande till de tillgängliga säkerheterna. Arbetsgruppen föreslår som nya verktyg ett skuldkvotstak, dvs. förhållandet mellan helhetsskulden och hushållets inkomster samt den maximala återbetalningstiden, som begränsar bolånens maturitet.
Skuldkvotstaket skulle vara 450 procent, dvs. skulden skulle med beaktande av alla skulder få vara högst 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomster. Kreditgivaren skulle få överskrida denna gräns i 15 procent av de krediter som den beviljar.
Arbetsgruppen föreslår 25 år som den längsta återbetalningstiden. Kreditgivaren skulle få överskrida denna gräns i tio procent av de krediter som den beviljar.
Arbetsgruppen föreslår inga förändringar i den maximala belåningsgraden.
I sin helhet har förslaget dimensionerats så att dessa nya verktyg bara lindrigt stramar åt nuvarande bolånepraxis.
Gällande bostadsbolagslånen för nybyggen föreslår arbetsgruppen att lånen ska begränsas till 60 procent av det skuldfria priset på de bostadsaktier som säljs. Dessutom föreslås det för bostadsbolagslån för nybyggen en motsvarande maximal återbetalningstid på 25 år som för bolån (med 10 procents överskridningsrätt) samt amorteringsförbud under det första året. Arbetsgruppen lämnade inget separat förslag när det gäller skattebehandlingen av investerare i bostadsbolagslån, eftersom utredningen av frågan ingår i regeringsprogrammet.
När det gäller konsumtionskrediter föreslår arbetsgruppen åtstramning av de antaganden som används vid bedömningen av insolvensrisken och kreditvärdigheten. Kreditgivaren skulle inte få bevilja en kredit åt en person om risken för insolvens är orimligt stor. Det föreslås att Finansinspektionen ska få rätten att utfärda föreskrifter gällande de maximala gränsvärden som används vid bedömningen av insolvensrisken.
Arbetsgruppen föreslår vidare att tillsynsansvaret för aktörer som finns i register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån i sin helhet ska överföras från Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Finansinspektionen. Dessutom anser arbetsgruppen att det är viktigt att projektet för etablering av ett positivt kreditregister framskrider snabbt. Enligt regeringsprogrammet är det meningen att det tas i bruk våren 2023.
Europeiska systemrisknämndens rekommendationer för Finland överensstämmer med arbetsgruppens betänkande
Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) rekommenderade i september 2019 att Finland skulle ta i bruk olika låntagarbaserade verktyg för att bekämpa sårbarheterna på bostadsmarknaden. När det gäller bolånen liknar ESRB:s rekommendationer mycket långt de förslag som finansministeriets arbetsgrupp gjorde. ESRB rekommenderar att Finland ska introducera antingen ett skuldkvotstak eller ett tak för skuldbetalningskostnaderna i förhållande till inkomsterna samt begränsa återbetalningstiden. Dessutom rekommenderar ESRB att sättet för beräkning av belåningsgraden ändras så att endast fastighetsegendom godtas som säkerhet för lånet. Nämnden gav inga tilläggsrekommendation gällande bostadsbolagslån eller konsumtionskrediter eller föreslog maximivärden för de ovannämnda instrumenten.
Utöver ändringarna i lagstiftningen rekommenderar ESRB att den finländska makrotillsynsmyndigheten, dvs. Finansinspektionen, ger företagen under tillsyn rekommendationer om skärpta åtgärder till dess att de nya verktygen har introducerats i lagstiftningen.
Fortsättning på arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen lämnade sin rapport till finansministeriet den 1 oktober 2019. Den offentliga tiden för kommentering av rapporten avslutades i november 2019. På basis av arbetsgruppens förslag och de erhållna kommentarerna kommer det att dras politiska riktlinjer om frågan, och det fortsatta arbetet ska genomföras som tjänstemannaarbete vid finansministeriet.