Direktörens översikt

Finansinspektionen har förnyat sin strategi för åren 2020−2022. I den nya strategin framhävs behovet att rikta tillsynen så att den motsvarar förändringarna i verksamhetsomgivningen. Finansinspektionens tillsynsfält har blivit allt mer mångfacetterat, vilket kräver kraftig prioritering av övervakningen och dess riktande till de mest riskfyllda aktörerna och funktionerna. Områden som speciellt har lyfts fram i strategin är digitaliseringen, klimatförändringen och kampen mot penningtvätt.

Jag vill nämna ett exempel på förändringarna i den ekonomiska verksamhetsomgivningen. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har i sin senaste riskbedömning varnat för fel prissättning av riskerna. Ökningen av tillgångspriserna, som pågått länge, investeringar i ickelikvida instrument samt de redan realiserade problemen i fondinlösningar har ökat de europeiska tillsynsmyndigheternas oro över framför allt tillräckligheten av fondernas likviditet i en stressituation. Vi konstaterade på basis av förra höstens bedömning av fastighetsfonder att finska fastighetsfonder borde förbättra sin värderingspraxis och likviditetsförvaltning. Fonderna har ingen erfarenhet av bristande likviditet i en svag marknadssituation. Därför är övervakningen av fondernas likviditet ett av våra tyngdpunktsområden 2020. Det osäkra marknadsläget gör saken ännu viktigare.

Digitaliseringen, klimatförändringen och bekämpningen av penningtvätt accentueras i vår verksamhet

Digitaliseringen har förändrat och kommer att förändra finanssektorns verksamhetslogik. Från tillsynsmyndighetens synvinkel innebär detta att det inte räcker att tillsynsmyndigheten förstår fördelarna med digitaliseringen utan också de risker som den medför, vare sig det gäller användningen av data och applikationer med artificiell intelligens eller cyberrisker. I det sistnämnda fallet är samarbetet mellan myndigheter nödvändigt. Å andra sidan har tillsynsmyndigheten även en annan roll: oron över tillgången till finanstjänster. Samtidigt som digitala tjänster blir allt lättare att använda och allt mångsidigare måste man komma ihåg att var femte finländare har svaga digitala kunskaper. Även de måste ha tillgång till tjänster.

Klimatförändringen har ett antal effekter på finanssektorn. Från den finansiella stabilitetens synvinkel är det viktigt att vid bedömningen av tillsynsobjektens verksamhet ta hänsyn till hur klimatförändringen och klimatpolitiken påverkar deras risker. I vårt arbete som tillsynsmyndighet har vi också varit med om att definiera vilka investeringar som kan anses vara gröna. Det är viktigt att försöka förebygga s.k. gröntvätt av investeringar samtidigt som man ser till att privatinvesterare har tillräckliga och lättförståeliga uppgifter om hur gröna investeringar egentligen är. Det är också viktigt att gröna investeringar inte främjas genom att lätta kapitalkraven på aktörerna, eftersom kapitalkraven även framöver ska vara riskbaserade. Allt som allt är klimatförändringens effekter på tillsynsobjektens riskhantering och risktagning betydande.

Det tredje delområdet i strategin är bekämpningen av penningtvätt. Europeiska och i synnerhet nordiska banker har under de senaste åren mött hård kritik efter att har försummat sin övervakningsskyldighet och tillåtit vaga och massiva överföringar av pengar. Även Finansinspektionen fick ta emot kritik av FATF (Financial Action Task Force), ett organ som arbetar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, för bristfällig övervakning av bekämpningen av penningtvätt. Vi har tagit lärdom av detta och förstärkt såväl tillsynsresurserna som tillsynens intensitet. Den ledande principen är att tillsynen ska basera sig på risker, dvs. tillsynen ska riktas till de branscher vars risk att bli utnyttjad i penningtvätt är den största. Riskbaseringen borde också vara en ledande princip för Finansinspektionens tillsynsobjekt. De ska inte enbart och i huvudsak rikta övervakningen till lätta objekt, till exempel vanliga konsumentkunder.

Det är dock inte möjligt att övervaka bekämpningen av penningtvätt med enbart nationella åtgärder. Eftersom brottsligheten är gränsöverskridande, måste även övervakningen vara det. Finansinspektionen var bland de första att föreslå att det inom EU skulle etableras en tillsynsmyndighet för penningtvätt enligt samma modell som ECB, dvs. det grundas en tillsynsmyndighet som i sitt arbete utnyttjar de nationella tillsynsmyndigheternas arbete. Många medlemsländer har tidigare motsatt sig idén, men nu har stödet för den börjat öka.

Åtgärder för att bromsa ner hushållens skuldsättning fortsätter

På hösten slutförde en arbetsgrupp vid finansministeriet som utredde hushållens skuldsättning sitt förslag om verktyg med vilka det går att hindra hushållens överskuldsättning. I den debatt som förts i offentligheten har huvudvikten legat på den s.k. inkomstbaserade maximala belåningsgraden och dess nivå. Många har frågat om ett tak som baserar sig på inkomsterna alltför mycket begränsar kreditgivningen till personer som nyligen slutfört sina studier eller som har snuttjobb, till exempel. I debatten har man ofta glömt att det just med tanke på sådana här situationer finns flexibilitet i förslaget, dvs. banken kan inom vissa gränser bestämma att den inte tillämpar begränsningen på vissa lån.

Ett annat viktigt delområde är överföringen av tillsynen över snabblåneföretag till Finansinspektionen. Snabblån är ett samhälleligt problem och därför behövs det för deras övervakning ett fast grepp och lämpliga verktyg. Det måste regleras närmare hur kundens återbetalningsförmåga ska bedömas och hur lån får beviljas kunder med hög risk. När denna gräns har fastställts, kan tillsynsmyndigheten ingripa i problemet.

Förändringar i kapitalkraven

Det kommer att införas betydande åtstramningar i bankernas kapitalkrav, när Basel III-regelverket tas i bruk. Europeiska kommissionen kommer att lämna sitt förslag om frågan senare i år. Syftet med det nya regelverket är att begränsa de lättnader som de så kallade interna modellerna innebär för bankernas kapitalbehov. Nordiska banker använder interna modeller mer än banker i genomsnitt. Dessutom har de gott om bostadskrediter med låg risk vars riskvikter är låga på grund av den ringa kreditförlusthistorian. Ändringarna kommer att beröra dem hårdast. När reformen genomförs, borde man ta hänsyn till konsekvensbedömningar för att slutresultatet ska vara så balanserat som möjligt. Enligt min mening är det möjligt att uppnå balansen samtidigt som Baselprinciperna respekteras. Man ska inte minska kapitalkravskalkylernas risksensitivitet alltför mycket, och riskhanteringens betydelse måste alltjämt framhävas.

En annan faktor som ökar skillnaden i kapitalkravet mellan medlemsstaternas banker är makrotillsynsbuffertarna. Deras användning har inte harmoniserats inom EU, och det finns betydande skillnader i ländernas tillämpningspraxis. Från bankernas synvinkel innebär detta att deras konkurrensförhållanden varierar. Visserligen påverkas buffertarnas nivå också till exempel av banksektorns struktur och storlek i varje enskilt land. Till exempel i Finland är de strukturella kapitalbuffertarna därför höga.

I försäkringssektorn bedömer man för närvarande hur reformen av Solvens II-regleringen påverkar tillsynsfältet. I synnerhet det diskonteringsränteantagandet som används i solvenskalkyler måste förnyas, eftersom nivån på diskonteringsräntan för närvarande är för hög jämfört med marknadsräntorna. Detta innebär att beloppet på bolagens försäkringstekniska avsättningar har underskattats, framför allt när det gäller långsiktiga ansvar. På samma sätt borde behandlingen av ränterisken i solvenskalkylerna justeras enligt den nuvarande ränteomgivningen. Om målet är att inte öka kraven, måste man noga överväga vilka parametrar som borde justeras i Solvens II-kalkylerna och hur för att uppnå en balans. Ur vår synvinkel är det viktigt att regleringen så långt som möjligt är riskbaserad och främjar proportionalitetsprincipen.

Gränserna för tillåten verksamhet har förtydligats

Förra hösten publicerade Finansinspektionen ett tillsynsmeddelande om hanteringen av risken för arbetsoförmåga som är tillåten för arbetspensionsförsäkringsbolag. Frågan är viktig eftersom vi hade märkt att bolagen har börjat engagera sig i annat än den tillåtna branschen, dvs. socialförsäkring, när de tillhandahåller tjänster i anslutning till välbefinnandet i arbete. Hanteringen av risken för arbetsoförmåga är i och för sig tillåten för arbetspensionsförsäkringsbolag, men bara i form av riskhantering som är en del av försäkringsrörelsen och minskar risken för arbetsoförmåga på bolagets eget ansvar. Tillgångarna ska inte användas för andra, i och för sig goda syften. Meddelandet i fråga och ett PM i anknytning till det svarar på branschens frågor om innehållet av tillåten verksamhet. Eftersom det inte är fråga om behovet av ny reglering utan iakttagande av existerande bestämmelser, ser jag inget behov att specificera lagstiftningen. Revideringen av lagstiftningen skulle förutsätta en noggrann helhets- och konsekvensbedömning med tanke på såväl arbetspensionssystemets struktur som dess inverkningar i förhållande till EU-anslutningsfördraget. Finansinspektionen fortsätter med sina inspektioner i detta område även under innevarande år för att se till att alla bolag iakttar bestämmelserna.

Den europeiska finanssektorn förändras

Syftet med EU:s projekt i anknytning till kapitalmarknadsunionen har varit att minska i synnerhet små och medelstora företags beroende av bankfinansieringen. Kapitalmarknadsunionen har emellertid framskridit långsamt, och bankfinansieringens andel har tvärtom ökat under de senaste tiderna. För att vi ska kunna uppnå målet, borde man inom EU underlätta gränsöverskridande investeringar, minska alltför detaljerad reglering och i mån av möjlighet försöka harmonisera framför allt konkurs- och bolagsrättslig lagstiftning. Redan på kort sikt borde man underlätta företagens börslistningar och utbudet av högklassiga företagsanalyser om små och medelstora företag, utan att glömma investerarskyddet.

I slutet av januari 2020 utträdde Storbritannien ur EU efter en lång och besvärlig process. För den finska finanssektorn har utträdet inga större direkta konsekvenser. London City kommer även framöver att vara ett betydande finansiellt centrum. Därför är det viktigt att Europeiska kommissionen kan ge Storbritannien så kallad ekvivalensstatus. Detta skulle möjliggöra störningsfri verksamhet mellan EU och Storbritannien även i framtiden. Visserligen ska tillståndet beviljas bara om Storbritannien alltjämt uppfyller ekvivalenskraven.

Från Finansinspektionens synvinkel är britternas beslut att lämna EU en förlust. Våra brittiska kolleger har haft likadana integrationsvänliga och principbaserade åsikter som Finansinspektionen. De har överlägset professionellt kunnande, en pragmatisk förmåga att lösa problem och dessutom piggar de upp sina ställningstaganden med torr brittisk humor. Det känns tomt utan dem.

Finansinspektionens tillsynsverksamhet är föremålet för allt strängare extern granskning. Vi bedöms av olika europeiska tillsynsmyndigheter, Eba, Eiopa och Esma, Europeiska kommissionen, FATF och naturligtvis vår samarbetspartner ECB. Vi kan utnyttja bedömningarna när vi utvecklar vår verksamhet och våra analyskunskaper. Bedömningarna hjälper också oss att prioritera vår verksamhet och förbättra vår effektivitet. Vårt mål är att klara oss bra i dessa bedömningar. Om inte värt en tia, så åtminstone en nia.

Under de två senaste åren har Finansinspektionen anställt ett hundra nya experter, en del i stället för anställda som lämnat Finansinspektionen, några på nya poster. Vårt mål är att fullt kunna utnyttja den nya expertisen i så snabb takt som möjligt. Vi vill – i enlighet med vår strategi – ha sakkunnig och välmående personal och vara en väl ansedd arbetsgivare från såväl personalens som externa parters synvinkel.

Jag vill tacka hela personalen för väl uträttat arbete!

Helsingfors den 2 mars 2020
Anneli Tuominen