Arbetspensionsanstalternas solvens under press i exceptionellt hård stresstest

Arbetspensionsanstalternas solvens tålde väl den press som deras likvida investeringar utsattes för i Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopas stresscenario. Efter en orealistiskt snabb försvagning av icke-likvida investeringar skulle solvensställningen ha varit svag utan särskilda åtgärder.

Finansinspektionen utvidgade Eiopas stresstest att även gälla arbetspensionsanstalter. I arbetspensions-anstalternas stresstest användes samma scenarier som inom skade- och livförsäkringssektorn. I stället för Eiopas direkta chock genomfördes arbetspensionsanstalternas stresstest stegvis under ett halvt år. Under stresstestets första skede i april–juni drabbades likvida investeringar (likvida aktie- och ränte-investeringar) av förluster av nästan samma slag som under finanskrisen. I det andra skedet (utgången av september) skedde det även en kraftig försvagning av värdena på icke-likvida investeringar.

Arbetspensionsanstalternas solvens tålde väl den chock som de likvida investeringarna utsattes för i det första skedet (1.4.2024–30.6.2024). Endast några enskilda arbetspensionsanstalters solvens sjönk till en nivå som styrde anstalten att vidta vissa på förhand fastställa åtgärder för att reducera risknivån (t.ex. genom att minska aktierisken), genom vilka anstalten tryggade sin solvens i en krävande omvärld. Det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret samt det faktum att kompletteringskoefficienten snabbt reagerade på arbetspensionsanstalternas förändrade solvens medverkade i betydande grad till att arbetspensionsanstalterna bevarade sin riskhanteringsförmåga. För alla arbetspensionsanstalter översteg solvenskapitalet solvensgränsen efter stresstestets första skede (6/2024). 

Efter de förluster som de icke-likvida investeringarna drabbades av (i stresscenariots andra skede 30.9.2024) skulle sektorns solvensställning ha varit svag. Två av tre arbetspensionsanstalter skulle ha hamnat i en situation där solvenskapitalet skulle ha understigit solvensgränsen och således förutsatt att anstalterna i fråga upprättar en plan för att korrigera situationen.

Om pensionsanstalternas solvens försvagas eller riskerar att i betydande grad försvagas på grund av exceptionella omständigheter på finansmarknaden, ska Finansinspektionen utan dröjsmål göra en anmälan om exceptionella omständigheter till social- och hälsovårdsministeriet. Finansinspektionen agerade på detta sätt i början av coronakrisen på våren 2020. Under exceptionella omständigheter kan social- och hälsovårdsministeriet efter övervägande bereda lagstiftningsförändringar med vilka man strävar efter att säkerställa arbetspensionsanstalternas riskhanteringsförmåga så länge de exceptionella omständigheterna pågår.

I verkligheten skulle arbetspensionsanstalternas solvensställning sannolikt inte försvagas lika mycket som resultaten av stresstestet visar. I praktiken skulle en dylik marknadsförändring som berör alla tillgångsslag uppstå under en längre tidsperiod. Exempelvis tar realiseringen av förluster av icke-likvida investeringar i praktiken mer tid än vad som antogs i detta scenario. I detta stresstest hade arbets-pensionsanstalterna inte heller möjlighet att vidta anpassningsåtgärder vid eventuella förväntade förluster även för icke-likvida investeringar. I verkligheten skulle det vara möjligt för aktörerna att hantera risken och reagera på marknadsutvecklingen genom att anpassa investeringarnas risknivå.

Arbetspensionsanstalternas solvens har visat sig vara tillräcklig i Finansinspektionens regelbundna stresstest, i vilka värdena på investeringstillgångarna försvagats i samma takt som under coronakrisen. 

Närmare upplysningar lämnas av

Mika Arala, ledande specialist, mika.arala(at)fiva.fi

Bilaga

Tillsynsmeddelande 18.12.2024 - 83/2024