Fastställande av buffertkrav enligt prövning
Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav för tillsynsobjekten genom ett beslut som fattas årligen efter det att tillsynsmyndigheten gjort sin bedömning. Buffertkravet innehåller
- en andel som grundar sig på tillsynsförordningen (Pelare 1)
- ett buffertkrav enligt prövning som grundar sig på EBA:s riktlinjer (Pelare 2).
Ett buffertkrav enligt prövning fastställs även i en situation där tillsynsobjektets disponibla kapitalbas är tillräcklig. Dessutom ska tillsynsobjektet beakta andra buffertkrav enligt de andra bestämmelser som berör tillsynsobjektet (kreditinstitutslagen (610/2014*, nedan KIL) KIL 10 kap.
EBAs riktlinjer
Den främsta internationella tillämpningsanvisningen för tillsynsmyndighetens bedömning och kartläggning av behovet av ett buffertkrav i anslutning därtill är Europeiska bankmyndighetens riktlinjer (EBA GL/2014/13 Guidelines for common procedures and methodologies for the supervisory review and evaluation process under Article 107 (3) of Directive 2013/36/EU). EBAs riktlinjer träder i kraft den 1 januari 2016. Finansinspektionen iakttar i fortsättningen anvisningarna och förfarandena i EBAs riktlinjer när man utarbetar tillsynsmyndighetens bedömningar av tillsynsobjekten enligt KIL 11 kap. 2 §.
Tillsynsmyndighetens bedömning baserar sig på tillsynsobjektets egen kapitalutvärderingsprocess samt slutresultaten av den. EBAs riktlinjer innehåller anvisningar för mera detaljerad analys av risknivåer och kontroller än tidigare, beräkningsmetoder som baserar sig på referensgrupper samt fastställande av tillsynsmyndighetens egna referensvärden. Tillsynsmyndigheten bedömer förutom den kvantitativa risken även riskhanteringen och faktorer som minskar risken samt stresstesternas inverkan.
Utgångspunkten för EBAs riktlinjer är att buffertkravet enligt prövning fastställs enligt enskilda risktyper. Tillämpningsanvisningarna omfattar förutom kredit-, marknads- och operativa risker även affärsverksamhetsrisk och strategisk risk samt tillförlitligheten hos kreditinstitutets förvaltning. För alla dessa delområden kan fastställas buffertkrav enligt prövning. I risktyperna kan ingå närmare angivna undertyper till riskerna, till exempel inkluderar kreditrisken koncentrationsrisk, avvecklingsrisk och värdepapperisering. Undertyper till marknadsrisken är till exempel valutakursrisk och derivatrisk, som bedöms som egna helheter och för vilka vid behov fastställs egna buffertkrav enligt prövning.
Syftet med buffertkravet enligt prövning är att säkerställa att även de risker som tillsynsförordningen inte täcker eller som den täcker endast delvis beaktas när det slutliga buffertkravet fastställs. Således kommer till exempel ränterisken i den finansiella balansräkningen att få ett bindande kvantitativt buffertkrav i fortsättningen.
Lagstiftning
Finansinspektionens befogenheter att fastställa buffertkrav enligt prövning för tillsynsobjekten preciserades i samband med reformen av kreditinstitutslagen 610/2014*. Lagen trädde i kraft den 15 augusti 2014*. Befogenheterna i lagen baserar sig på Europeiska unionens direktiv 2013/36/EU (CRD IV: Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag). Lagstiftningen kompletteras dessutom av Europeiska unionens förordning 575/2013 (CRR: Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag), den s.k. tillsynsförordningen.
Enligt lagstiftningen ska Finansinspektionen, om ett kreditinstituts kapitalbas i förhållande till totalexponeringen inte kan säkerställas på något annat ändamålsenligt sätt, bestämma en högre kärnprimärkapitalnivå för institutet än vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (KIL 11 kap. 6 §). Ett buffertkrav kan fastställas för högst tre år åt gången. Fastställandet av buffertkrav enligt prövning baserar sig på Finansinspektionens bedömning i enlighet med KIL 11 kap. 2 § (tillsynsmyndighetens bedömning).
Tillämpningsområde
Detta tillsynsmeddelande gäller inte finländska kreditinstitut som står under Europeiska centralbankens direkta tillsyn.
Närmare upplysningar lämnas av
institutsansvarig Erika Penttilä (fr.o.m. 11.5.2015), telefon 010 831 5270 erika.penttila(at)fiva.fi
Bilagor
Europeiska bankmyndighetens riktlinjer (EBA GL/2014/13) (en)
Europeiska unionens direktiv 2013/36/EU (en)
Europeiska unionens förordning 575/2013 (en)
*korrigerats 7.5.2015