Stark kapitaltäckning och solvens skyddar den finansiella sektorn mot risker – osäkerheten inom ekonomin och på finansmarknaden har ökat
Trots den svåra omvärlden var kapitaltäckningen och solvensen inom den finansiella sektorn i Finland alltjämt stark förra året. Banksektorns kapitaltäckningsgrad var nästan oförändrad och låg över det europeiska genomsnittet. Inom arbetspensionssektorn stärktes solvensnivån från året innan, samtidigt som liv- och skadeförsäkringssektorernas solvens var på en fortsatt god nivå. Inom fondsektorn i Finland nådde kapitalet ett nytt rekord, men utmaningarna för de öppna fastighetsfonderna kvarstår. De geopolitiska riskerna och ett utbrett handelskrig utgör alltjämt ett hot för uppsvinget inom ekonomin och ökar osäkerheten på finansmarknaden.För den finansiella sektorn i Finland var omvärlden alltjämt ansträngd 2024, fastän svaga tecken på en återhämtning kunde skönjas. Räntorna sjönk under det senaste året och föraningarna om en konjunkturvändning inom Finlands ekonomi har stärkts. Även handeln med gamla bostäder visar tecken på återhämtning. Det ekonomiska läget i Finland är emellertid alltjämt svagt, vilket återspeglas i ökad arbetslöshet och ett större antal konkurser samt ett lågt förtroende bland konsumenterna. Utvecklingen under den närmaste tiden bedöms vara fortsatt dämpas, samtidigt som nedåtriskerna för ekonomin har ökat.
En svagare ekonomisk utveckling och en högre räntenivå än förväntat skulle åter kunna öka bankernas kreditförluster, försvåra situationen inom fastighetssektorn, byggsektorn och fastighetsfonderna, höja de finansiella aktörernas egna finansieringskostnader och minska intäkterna. Om de geo- och handelspolitiska riskerna realiseras, skulle detta påverka den finansiella sektorn i Finland bland annat genom att öka nedåtriskerna och osäkerheten i ekonomin samt fluktuationerna i priserna på aktier och obligationer på finansmarknaden. I Finland har den finansiella sektorns direkta exponeringar mot länder och områden som ligger i epicentrum av geopolitiska spänningar och konflikter, t.ex. Ryssland och Mellanöstern, är i allmänhet små. Däremot har den inhemska pensions- och fondsektorn kraftigt utökat sina investeringar särskilt på aktiemarknaden i USA under de senaste åren, vilket har gjort Finlands finansiella sektor mer utsatt för kraftiga korrigeringsrörelser på den amerikanska aktiemarknaden. De geopolitiska riskerna kan också få återverkningar på Finlands finansiella sektor via indirekta kanaler, till exempel via mer omfattande störningar på finansmarknaden. Även cyber- och hybridhoten är fortfarande betydande och kan om de realiseras äventyra de digitala finansiella tjänsternas funktionssäkerhet.
– Den finansiella sektorn i Finland har klarat sig bra under turbulensen förra året. De geopolitiska riskerna och den handelspolitiska osäkerheten är emellertid påtagligt närvarande och nervositeten på marknaden har varit stor. Många politiska realiteter och lagbundenheter har förändrats från det invanda. Med tanke på stabiliteten i den finansiella sektorn i Finland framhäver detta ytterligare betydelsen av lämpliga kapitaltäcknings- och likviditetsbuffertar, högklassig riskhantering och beredskap. Ett av fokusområdena inom Finansinspektionens tillsyn detta år är att svara på osäkerheterna i omvärlden, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Banksektorns rörelseresultat förbättrades och kapitaltäckningen var alltjämt stark – kreditriskutvecklingen var måttfull
Banksektorns kapitaltäckningsgrad var 2024 nästan oförändrad och låg över det europeiska genomsnittet. Sektorns kärnprimärkapitalrelation var 18,2 % (12/2023:18,3 %) och den totala kapitalrelationen 22,2 % (12/2023:22,1 %). Banksektorns kapitalbas ökade tack vare en god resultatutveckling, vilket kompenserade för den negativa inverkan på kapitaltäckningsgraden på grund av ökningen av riskvägda tillgångar och vinstutdelningen. Inom banksektorn steg rörelsevinsten ytterligare tack vare ökningen av räntenettot, men ökningen mattades av och vände svagt nedåt som en följd av räntenedgången i slutet av året. Räntenettot är fortfarande den viktigaste intäktsposten i de finländska bankerna.
Banksektorns oreglerade fordringar var alltjämt låga och bland de lägsta i Europa. På årsnivå uppvisade oreglerade lån fortfarande en svag ökning både inom företags- och hushållskrediter, men ökningen verkar ha stannat av under fjärde kvartalet. Det finns emellertid betydande skillnader i kreditriskutvecklingen mellan bankerna samt mellan olika kreditgivningssegment och branscher. Kreditkvaliteten fortsatte att försvagas för konsumtionslån samt för företagssektorer som under de senaste åren brottats med både förhöjda lånekostnader och en svag ekonomisk konjunkturcykel.
Likviditetsläget och likviditetsställningen inom banksektorn är alltjämt stark. Inlåningen från allmänheten ökade och ökningen av upplåningskostnaderna avtog. Refinansieringen av skuldebrev emitterade under perioden med låga räntor kan dock fortfarande höja kostnaderna för bankernas marknadsupplåning. Diversifierade upplåningskällor och bankernas starka kapitaltäckning förbättrar tillgången till marknadsupplåning och upplåningsvillkoren och ger trygghet i händelse av störningar på finansmarknaden.
Arbetspensionsanstalternas solvensnivå var på samma nivå som kvartalet innan
Arbetspensionsanstalternas solvensnivå var 129,3 % vid utgången av 2024, dvs. på samma nivå som kvartalet innan. Solvensnivån har stärkts jämfört med året innan (12/2023: 126,7 %). Solvenskapitalet ökade med 5,4 miljarder euro under året. Solvensgränsen steg något snabbare än solvenskapitalet under kvartalet, men solvensställningen höll sig på samma nivå som under föregående kvartal (1,6).
Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar 2024 var totalt 9,1 %. Aktieplaceringar avkastade 13,7 %, räntebärande placeringar 4,7 % och övriga placeringar 9,5 %. Avkastningen på fastighetsplaceringar var negativ.
I arbetspensionssektorns placeringsallokering ökade aktievikten till den högsta nivån någonsin dvs. till nästan 53 % under årets sista kvartal.
Arbetspensionssektorns risktäckningsförmåga mot sjunkande aktiepriser sjönk något under kvartalet särskilt till följd av ökad risktagning, men var fortfarande på en måttlig nivå.
Solvensen inom liv- och skadeförsäkringssektorn alltjämt på en god nivå trots försvagning
Livförsäkringssektorns solvens var 222,2 % och den sjönk från året innan (12/2023: 235,1 %*). Skadeförsäkringssektorns solvens var 254,6 % (12/2023: 265,5 %). Solvenskapitalkravet var högre än tidigare inom båda sektorerna bland annat på grund av goda placeringsintäkter och förändringen i justeringsfaktorn som jämnar ut effekterna av fluktuationer i aktieavkastningen på solvensen. Livförsäkringssektorns kapitalbas var oförändrad, medan kapitalbasen inom skadeförsäkringssektorn ökade trots att nedgången i den reala jämviktsräntan ökade de försäkringstekniska avsättningarna och den förväntade utdelningen minskade kapitalbasen.
Inom livförsäkringssektorn var placeringsintäkterna 4,9 % och inom skadeförsäkringssektorn 7,5 % år 2024. Största delen av placeringsintäkterna genererades av ränte- och aktieplaceringar. Inom livförsäkringssektorn var fastighetsplaceringarna svagt negativa, men inom skadeförsäkringssektorn gav de redan en positiv avkastning.
Livförsäkringens premieinkomst ökade från året innan, och tillväxten var kraftig särskilt inom placeringsförsäkring. Utbetalda ersättningar var nästan oförändrade jämfört med året innan. Den svaga ökningen i premieinkomsten inom skadeförsäkringen genererades till största delen från sjuk- och markfordonsförsäkringar. Trots den tydliga ökningen av ersättningskostnaderna förbättrades totalkostnadsprocenten mot slutet av året och var under 100 %.
Uppsvinget på finansmarknaden avspeglades i en positiv utveckling inom fondsektorn och i värdepappersföretagen
Inom Finlands finansiella sektor nådde kapitalet ett nytt rekord och utgjorde 205 miljarder euro vid utgången av 2024. Den viktigaste enskilda faktorn bakom tillväxten var investeringarna i USA, vilkas värde ökade avsevärt under 2024 i synnerhet tack vara den starka värdeutvecklingen på amerikanska börsnoterade aktier. Vid utgången av 2024 var ca en fjärdedel av placeringsfondernas investeringstillgångar placerade i amerikanska investeringsinstrument.
För de öppna fastighetsfonderna är situationen på den rådande fastighetsmarknaden fortfarande svår. Sammanlagt 10 öppna fastighetsfonder har aktiverat likviditetshanteringsinstrument. Fastighetsfondernas andel av främmande kapital har ökat sedan utgången av 2022, men är trots det på måttlig nivå.
De inhemska värdepappersföretagens kapitalbas och likviditet i förhållande till regelkraven är på en god nivå.
Den gynnsamma utvecklingen på investeringsmarknaden stödde fondbolagens och värdepappersföretagens resultatutveckling 2024, fastän sektorernas totalresultat var sämre än 2023. Detta kan bland annat förklaras med enskilda aktörers poster av engångsnatur och omstruktureringar av affärsverksamheten. Ett flertal fondbolag och värdepappersföretag förbättrade emellertid sitt resultat 2024 från året innan.
*Jämförelsesiffran för 2023 uppdaterades den 20.3.2025 kl. 11.00.
Kontaktuppgifter
Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.