Pressmeddelande 28.3.2024
Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrade
Finansinspektionens direktion håller bolånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden för bostadslån, på den lagstadgade grundnivån. Dessutom beslutade direktionen hålla kvar det kontracykliska buffertkravet för banker på 0,0 %.
Tillväxtutsikterna är fortfarande dämpade såväl globalt som i euroområdet. Europeiska centralbankens experter uppskattar att den ekonomiska tillväxten i euroområdet blir endast 0,6 % under 2024. I Finland minskade den ekonomiska aktiviteten på bred front i slutet av 2023. Också läget på arbetsmarknaden har försämrats. Enligt Finlands Banks interimsprognos i mars kommer Finlands BNP att krympa med 0,5 % under 2024. Enligt prognosen börjar den ekonomiska tillväxten återhämta sig först mot slutet av 2024.
Bolånetaket ligger kvar på den lagstadgade grundnivån
Bostadshandeln svalnade åter i januari-februari 2024 sedan den ökat i slutet av 2023 jämfört med de föregående månaderna. Första bostadsköpen ökade i november-december efter regeringens meddelande om att befrielsen från överlåtelseskatt för förstabostadsköpare kommer att slopas vid början av 2024. Den långvariga ökningen i hushållsskulden vände ned under 2022-2023 i takt med att inflationen tog fart, räntorna började stiga, hushållens efterfrågan på lån minskade och hushållens nominella inkomster ökade snabbare än tidigare.
Finansinspektionens direktion beslutade tidigare i december 2023 att återställa den maximala belåningsgraden för andra nya bostadslån än förstagångslån till den lagstadgade grundnivån 90 %. Enligt direktionens bedömning har det inte på bostadsmarknaden och i bostadsutlåningen sedan dess skett sådana förändringar som hotar den finansiella stabiliteten och som skulle kräva en ändring av kravet.
”Det finns för närvarande inga tecken på en överhettning av bostadsmarknaden eller alltför stor bostadsupplåning. Hushållens stora skuldsättning är dock förenad med strukturella risker och sårbarheter som det är skäl att noggrant följa upp”, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.
Det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrat
De riskmått som speglar skuldsättningen inom den privata sektorn och utvecklingen av kreditstocken visar att den finansiella cykeln alltjämt mattas av, och en kraftig vändning uppåt av kreditcykeln finns inte i sikte. Enligt en samlad bedömning av riskmåtten föreligger inga grunder för tillämpning av det kontracykliska buffertkravet, som således hålls kvar på grundnivån 0,0 %.
Om ikraftträdandet (1.4.2024) av det beslut om ett systemriskbuffertkrav som Finansinspektionens direktion fattade i mars 2023 konstaterade direktionen att de riskmått som ligger som grund för fastställande av kravet visar att systemriskerna i den finansiella sektorn i Finland i hög grad har förblivit på den nivå som rådde 2023. Införandet av systemriskbuffertkravet bedöms inte ha några negativa konsekvenser för verksamheten på kreditmarknaden.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten.Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.
Närmare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07
Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan:
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet