Kapitaltäckning och solvens inom den finansiella sektorn 30.6.2024: Den svaga ekonomiska utvecklingen och de geopolitiska spänningarna har fortsatt att hålla riskerna höga inom den finansiella sektorn – kapitaltäckningen och solvensen är alltjämt stark
Trots det svåra konjunkturläget har den finansiella sektorn i Finland klarat sig bra under början av året. Kapitaltäckningen inom banksektorn var fortsatt stark under första halvåret. Andelen oreglerade lån ökade något både inom hushålls- och företagskrediter, men andelarna är fortfarande bland de lägsta i Europa. Även inom försäkringssektorn var solvensen fortsatt god. Den spirande positiva utvecklingen inom Finlands ekonomi överskuggas emellertid av ett flertal risker som också får återverkningar på den finansiella sektorn. Särskilt de geopolitiska riskerna har accentuerats under början av hösten.Finlands ekonomi har visat försiktiga tecken på en vändning då bland annat bruttonationalprodukten ökade under början av året jämfört med tidigare kvartal. På årsnivå väntas bruttonationalprodukten dock i år fortsätta att minska från året innan. Konjunkturläget är fortfarande svagt överlag, vilket avspeglas i stigande arbetslöshet och ökade permitteringar och konkurser. Förtroendeindikatorerna visar emellertid på en svag förbättring och därtill stöds återbetalningsförmågan för kunderna inom den finansiella sektorn av den sjunkande inflationen och de sänkta referensräntorna på lån. Marknadens ökade förväntningar om sänkta styrräntor har höjt aktiekurserna och sänkt räntorna på obligationslån.
Den spirande positiva utvecklingen inom ekonomin och inflationsutsikterna överskuggas emellertid av allt flera risker.
– Efter flera år av en svag ekonomisk utveckling ser konjunkturutsikterna äntligen ut att sakta förbättras. Den finansiella sektorn i Finland har klarat de turbulenta åren bra bland annat tack vare en stark kapitaltäckning och solvens och en högklassig riskhantering. Osäkerheten fortsätter emellertid. Särskilt de geopolitiska riskerna såsom Rysslands anfallskrig i Ukraina och läget i Mellanöstern inger fortfarande oro. Utöver de direkta verkningarna av kriget kan även prishöjningar och störningar i världshandeln förekomma. Om riskerna realiseras, försvagas omvärlden för den finansiella sektorn i Finland ytterligare, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Kapitaltäckningen inom banksektorn var fortsatt stark – kreditriskerna visade på branschspecifika variationer
Den goda resultatutvecklingen stödde kapitaltäckningen inom banksektorn. Kärnprimärkapitalrelationen var vid slutet av juni 19,1 % (12/2023: 18,3 %) och den totala kapitalrelationen 23,1 % (12/2023: 22,1 %). Resultatet var bättre än under jämförelseåret tack vare det ökade räntenettot. Ökningen av räntenettot avstannade vid utgången av 2023 och räntenettot sjönk under första kvartalet 2024 på grund av lägre ränteintäkter.
Inom banksektorn ökade de oreglerade lånen något både inom hushålls- och företagskrediter. Det gällde särskilt konsumtionskrediter samt vissa branscher som har drabbats av de stigande räntorna och priserna samt den försvagade ekonomiska konjunkturen, t.ex. byggsektorn och parti- och detaljhandeln. Även överföringen av krediter mellan olika nedskrivningssteg inom hushålls- och företagskrediter vittnar om ökade kreditrisker.
Likviditetsläget inom banksektorn är fortsatt stabilt och likviditeten är fortfarande stark. Marknadsupplåningens andel av upplåningen i de finländska bankerna var alltjämt hög trots den ökade inlåningen under början av året.
Arbetspensionsanstalternas solvens förbättrades
Arbetspensionssektorns solvensnivå steg då placeringsintäkterna översteg avkastningskravet på ansvarsskulden. Arbetspensionssektorns solvensnivå var vid slutet av juni 128,5 % (12/2023: 126,3 %). Solvenskapitalet ökade med ca 3,5 miljarder euro. Sektorns placeringsintäkter på 5,3 % kom i huvudsak från avkastningen på aktieplaceringar. Avkastningen på fastighetsplaceringarna var svagt negativ. I placeringsallokeringen inom sektorn utökades aktiernas andel till över 50 %. Den riskbaserade solvensställningen var oförändrad då solvenskraven steg i samma proportion som solvenskapitalet. Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker har försvagats under de senaste åren, men är alltjämt på en rimlig nivå.
Inom livförsäkringssektorn var solvensen nästan oförändrad jämfört med slutet av 2023
Livförsäkringssektorns solvensnivå var 233,8 % och låg därmed på samma nivå som vid slutet av 2023 (12/2023: 234,6 %). Den högre reala jämviktsräntan fick ansvarsskulden att minska och därmed kapitalbasen att öka. Samtidigt steg solvenskapitalkravet till följd av en ökning av framför allt aktierisken.
Placeringsintäkterna var 1,1 % under första halvåret 2024. Största delen av placeringsintäkterna kom från aktieplaceringar. Avkastningen på fastighetsplaceringar var fortfarande något negativ i början av året. De fondanknutna tillgångarna ökade med 7,2 % från utgången av 2023 då nettoflöden och värdehöjningen beaktas. Dessa placeringar, där kunden bär placeringsrisken, svarade för 78,2 % av de totala placeringstillgångarna. Inom livförsäkringen ökade premieinkomsten jämfört med året innan särskilt tack vare en uppgång i försäljningen av sparlivförsäkringar. Utbetalda ersättningar ökade något jämfört med året innan.
Skadeförsäkringssektorns solvens försvagades, men låg fortfarande på en god nivå
Inom skadeförsäkringssektorn var solvensnivån vid slutet av juni 247,1 % och den sjönk från utgången av 2023 (12/2023: 265,5 %). Solvensen försvagades av de högre solvenskapitalkraven till följd av ökningen av värdet på aktieplaceringarna och den symmetriska justeringsfaktorn. De ökade försäkringsersättningarna bidrog till att öka ansvarsskulden oberoende av den högre reala jämviktsränta som används i beräkningen av ansvarsskulden.
Inom skadeförsäkringssektorn var placeringsintäkterna 2,9 % under första halvåret 2024. Placeringsintäkterna kom i huvudsak från aktier. Avkastningen på fastighetsplaceringar var låg, men positiv. Den svaga ökningen i premieinkomsten inom skadeförsäkringen genererades till största delen från sjuk- och markfordonsförsäkringar. Ersättningskostnaderna uppvisade en tydlig ökning. Förutom ökningen av ersättningarna inom sjukförsäkring medverkade även storskador och de krävande väderleksförhållandena under vintern till att försvaga skadeprocenten.
Närmare upplysningar ger
avdelningschef Samu Kurri, Digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, tfn 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.