Kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn 31.3.2024: Fortsatt stark kapitaltäckning och solvens i Finlands finansiella sektor trots osäker omvärld
Finlands ekonomi vände från recession till mycket svag tillväxt i början av året, men den finansiella sektorns omvärld präglas fortfarande av osäkerhet. Trots det svaga ekonomiska läget är kapitaltäckningen inom banksektorn fortfarande stark, fastän andelen krediter med en betydligt förhöjd kreditrisk ökat både inom hushålls- och företagskrediter. Arbetspensionsanstalternas solvensnivå stärktes under det första kvartalet, medan liv- och skadeförsäkringsbolagens solvens försvagades något. Det geopolitiska läget är fortfarande spänt och ränteutsikterna är osäkra, vilket ökar riskerna i den finansiella sektorn.Recessionen inom Finlands ekonomi lättade i januari–mars, då bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från det föregående kvartalet. På årsnivå var ökningen av BNP emellertid fortfarande negativ. Den svaga ekonomiska utvecklingen och högre räntor än tidigare avspeglas allt kraftigare på den finansiella sektorns kunder, dvs. på hushåll och företag. Arbetslösheten och permitteringarna ökade under början av året och antalet konkurser tilltog. Därtill var stämningen bland konsumenterna och inom näringslivet fortfarande dystra under början av året. Särskilt inom byggsektorn är situationen svår och antalet nya byggtillstånd minskade ytterligare. I omvärlden råder därtill stor osäkerhet på grund av världssituationen, och riskerna är fortsatt höga.
– För många hushåll och företag är det ekonomiska läget kärvt, och det är ännu för tidigt att dra en lättnadens suck. De finansiella aktörerna i Finland uppvisar fortsättningsvis en stark kapitaltäckning, vilket skapat och även framöver kommer att skapa trygghet i en osäker omvärld, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Banksektorns kapitaltäckning stärktes något – kreditriskerna fortsätter att öka
Banksektorns kapitaltäckning stärktes något tack vare en god resultatutveckling och den var fortfarande starkare än i genomsnitt i Europa. Kärnprimärkapitalrelationen var i slutet av mars 18,5 procent (12/2023: 18,3 %) och den totala kapitalrelationen 22,4 procent (12/2023: 22,1 %). Till banksektorns resultat bidrog särskilt räntenettot, som var högre än under jämförelseåret. Ökningen av räntenettot avmattades emellertid under början av året, då finansieringskostnaderna steg och efterfrågan på krediter var fortsatt svag.
De oreglerade fordringarna inom banksektorn i förhållande till kreditstocken ökade något under det första kvartalet 2024. Ökningen gällde särskilt bostads- och konsumtionskrediter till hushåll. Även överföringen av krediter mellan olika nedskrivningssteg berättar om att kreditriskerna ökat. Andelen krediter med en betydligt förhöjd kreditrisk har ökat både inom hushålls- och företagskrediter. Särskilt inom fastighets- och byggsektorn fortsatte andelarna att öka. De oreglerade fordringarna inom den finländska banksektorn är emellertid alltjämt på rimlig nivå och bland de lägsta i Europa.
Inom banksektorn har likviditeten varit stabil och den uppfyllde klart myndighetskraven. Efterfrågan på skuldebrev som emitteras av de finländska bankerna var stark i början av året och den offentliga inlåningsbasen var fortsatt stabil. Kostnaderna för både inlåning och marknadsupplåning fortsatte att stiga under årets första kvartal. Finlands banksektor är kraftigt beroende av marknadsupplåningen, vilket ökar dess sårbarhet för störningar på finansmarknaden och framhäver vikten av tillräckliga likviditetsbuffertar och av lämpliga likviditetsberedskapsplaner.
Arbetspensionsanstalternas solvens stärktes då placeringsintäkterna översteg avkastningskravet på ansvarsskulden
Arbetspensionsanstalternas solvensnivå stärktes under det första kvartalet och var 128,1 procent (12/2023: 126,3 %) då placeringsintäkterna översteg avkastningskravet på ansvarsskulden. Solvensställningen var oförändrad (1,6) på grund av ökad risktagning. Arbetspensionsanstalternas placeringsintäkter på 3,4 procent förklaras i huvudsak med avkastningen på aktieplaceringarna (5,5 %). Noterade aktier avkastade 7,0 procent, fastän avkastningen på inhemska aktier som fortfarande står för 28 procent av de noterade aktierna, var nära noll.
Aktieplaceringarnas andel i arbetspensionsanstalternas placeringsallokering ökade till en rekordhög nivå under det första kvartalet och utgjorde 51,2 procent (2023/12: 49,7 %). Ränteplaceringarnas andel fortsatte att sjunka till 25,9 procent (27,3 %). På grund av den ökade aktierisken försvagades arbetspensionsanstalternas genomsnittliga risktolerans för kursnedgångar i aktieplaceringarna, men den är fortfarande på rimlig nivå.
Liv- och skadeförsäkringsbolagens solvens försvagades
Livförsäkringssektorns solvensnivå sjönk något under det första kvartalet 2024 och var 226,5 procent (12/2023: 234,6 %). Inom skadeförsäkringssektorn sjönk solvensnivån kraftigare, men var emellertid fortsättningsvis på en god nivå på 252,6 procent (12/2023: 265,5 %). Inom båda sektorerna försvagades solvensen av den symmetriska justeringsfaktorn som jämnar ut effekterna av värdeförändringar i aktiepriserna, vilken ökade kravet på solvenskapital. Förändringen var större inom skadeförsäkringssektorn på grund av den högre andelen aktieplaceringar. Inom båda sektorerna ökade kapitalbasen något både tack vare placeringsintäkterna och den ökade räntenivån.
Inom livförsäkringssektorn var placeringsintäkterna från början av året 0,8 procent och inom skadeförsäkringssektorn 1,9 procent. Aktieplaceringarna stod för största delen av placeringsintäkterna. Inom livförsäkringssektorn var fastighetsplaceringarna ännu svagt negativa. Skadeförsäkringssektorns lönsamhet försvagades på grund av den klart ökade skadeprocenten.
Närmare upplysningar lämnas av
Samu Kurri, avdelningschef, Digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, tfn 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.