Pressmeddelande 28.9.2023
Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska kapitalkravet för banker oförändrade – bolånetaket börjar gälla andra kreditgivare som ställts under Finansinspektionens tillsyn
På sitt sammanträde den 27 september 2023 beslutade Finansinspektionens direktion hålla kvar bolånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, på 85 %. Den lägre nivån tillämpas framöver inte bara på kreditinstitut utan också på andra företag som beviljar konsumentkrediter. Dessutom beslutade direktionen hålla kvar det kontracykliska buffertkravet för banker på grundnivån och godkände att de riskviktsgolv för företagskrediter med säkerhet i kommersiella fastigheter som svenska Finansinspektionen beslutat om tillämpas på finländska kreditinstitut.
De globala tillväxtutsikterna är alltjämt dämpade. Finlands reala BNP ökade 0,6 % under andra kvartalet 2023 från föregående kvartal. Inflationen är fortfarande relativt hög, men har mattats av i Finland under hela vårens lopp. Enligt Finlands Banks interimsprognos i september krymper den finländska ekonomin 0,2 % i år. Den ekonomiska tillväxten blir under 2024 svagare än vad som tidigare förutspåtts (+0,2). Tillväxten tar fart under 2025 (+1,4 %), då också antalet sysselsatta åter vänder upp.
Lågkonjunkturen på bostadsmarknaden fortsatte under sommaren 2023 i stort sett i samma tecken som i början av 2023 och slutet av 2022. Bostadshandeln var betydligt svagare än vanligt. Bostadspriserna sjönk i hela landet jämfört med året förut, och framför allt i Helsingfors och huvudstadsregionen har nedgången djupnat ytterligare sedan årsskiftet. Det fanns gott om bostäder till salu och för uthyrning på sommaren. Mätt med antalet bostäder var antalet nya påbörjade byggprojekt mindre än antalet slutförda byggprojekt. Bolånestocken krympte, vilket minskade hushållens skuldsättning i förhållande till inkomsterna.
”Hushållens skuldsättning har länge legat på en historiskt hög nivå. Färska analyser visar att skuldsättningen i procent av inkomsterna håller på att sjunka tack vare den minskade bolånestocken och ökade nominella inkomster. Om en sådan utveckling fortsätter under kontrollerade former, minskar oron om riskerna med hushållens skuldsättning. Avmattningen på bostadsmarknaden påverkar för sin del konjunkturutsikterna i byggbranschen”, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.
Lånetaket oförändrat
Finansinspektionens direktion beslutade tills vidare hålla kvar den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, för andra nya bostadslån än lån för första bostad på 85 %. På grund av den fortsatt stora hushållsskulden och osäkerheten på bostadsmarknaden behövs lånetaket för att begränsa en ökning av bostadslån som är stora i förhållande till säkerheterna och säkerställs nya låntagares riskhanteringsförmåga.
Lånetaket börjar också gälla andra kreditgivare
Direktionens beslut av den 28 juni 2021 om sänkning av den maximala belåningsgraden och Finansinspektionens principer om den maximala belåningsgraden utsträcktes till att också gälla sådana andra kreditgivare1 som ställdes under Finansinspektionens tillsyn den 1 juli 2023, då de beviljar bostadslån. Beslutet träder i kraft den 1 januari 2024 och dess mål är att säkerställa lika konkurrensvillkor för alla aktörer.
Det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrat
Den finansiella cykeln har mattats av ytterligare och en samlad bedömning tyder på att riskerna för överhettning av det finansiella systemet är obetydliga. Varken det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende krediterna och BNP, eller kompletterande riskmått visar några tecken på en överhettning av kreditcykeln. Det föreligger således inga grunder för tillämpning av det kontracykliska buffertkravet.
Riskviktsgolven för svenska företagskrediter blir också tillämpliga på finländska kreditinstitut
Den svenska makrotillsynsmyndigheten Finansinspektionen meddelade i maj att den kommer att införa ett institutspecifikt riskviktsgolv på 35 % genomsnittlig riskvikt för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25 % genomsnittlig riskvikt för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Riskviktsgolven gäller företagskrediter beviljade av kreditinstitut som tillämpar interna modeller för kreditrisk och där de fastigheter som utgör säkerhet för krediten är fysiskt belägna i Sverige. Finansinspektionens direktion beslutade på sitt sammanträde godkänna att riskviktsgolven tillämpas på kreditinstitut registrerade i Finland.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.
Närmare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.
Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet
- Finansinspektionens principer för en skärpning av den maximala belåningsgraden och för begränsning av säkerheterna vid beräkningenav belåningsgraden
Om Finanssivalvonta
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.