Pressmeddelande 19.12.2022
Makrotillsynsbeslut: Lånetaket och det kontracykliska buffertkravet oförändrat, Finansinspektionen förbereder sig för att införa en systemriskbuffert
Finansinspektionens direktion har beslutat hålla kvar lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, på den tidigare nivån och det kontracykliska buffertkravet för banker på grundnivån. Direktionen förbereder sig för att i början av 2023 besluta om att införa en systemriskbuffert för att stärka banksektorns risktäckningsförmåga.
Konjunkturutsikterna har under hösten försämrats såväl i Finland och euroområdet som globalt. Europa prövas av krig, energikris och kraftigt stigande kostnadsinflation. Den snabba åtstramningen av penningpolitiken och de finansiella förhållandena i alla ledande ekonomiska regioner dämpar den globala tillväxten. Enligt Europeiska systemrisknämndens (ESRB) varning i september har sannolikheten för att riskerna för den finansiella stabiliteten realiseras samtidigt ökat.[1] Den kombinerade effekten av riskerna kan enligt ESRB vara stor.
De strukturella systemriskerna och sårbarheterna i banksektorn i Finland motiverar ställandet av ett systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen direktion slopade våren 2022 systemriskbufferten för finländska banker för att lindra konsekvenserna av coronapandemin. Det ledde till att de totala makrotillsynsbuffertarna i den finländska banksektorn för närvarande underskrider den totala nivå som enligt stresstester och andra villkor för ställande av buffertkrav betraktas som tillräcklig.
Finansinspektionens direktion har bedömt omvärldsutvecklingen och behovet av och möjligheterna för att stärka det nationella finansiella systemets risktäckningsförmåga genom att införa en systemriskbuffert på högst 1 %.
”Finansinspektionens direktion förbereder sig för att besluta om införandet av systemriskbuffert under första kvartalet 2023. Före det slutliga beslutet gör direktionen en bedömning av huruvida förutsättningarna för att införa en systemriskbuffert är uppfyllda samt konsekvenserna av buffertkravet och den förutsedda ekonomiska utvecklingen för kreditinstitutssektorn och utlåningen”, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.
På basis av aktuella beräkningar skulle ett eventuellt beslut inte betydligt försvaga banksektorns utlåningsförmåga, men nog stärka kreditinstitutens risktäckningsförmåga. Beslutet kan skjutas upp om kraven bedöms ha mycket negativa konsekvenser för verksamheten på kreditmarknaden på kort sikt.
Lånetaket hålls kvar på den skärpta nivån
Bostadshandeln har avtagit sedan våren 2022. Utbetalningen av nya bostadslån har minskat från tidigare år. Framför allt utbetalningen av lån för investeringsbostäder har minskat betydligt från året förut.
Hushållens skulder i procent av disponibla inkomster ligger dock alltjämt på en rekordhög nivå historiskt sett och andelen lån med långa återbetalningstider av nya bostadslån ökar. Hushållens skuldsättning i procent av inkomsterna uppskattas också fortsätta att stiga under 2023.
I takt med åtstramningen av de finansiella förhållandena, stigande levnadskostnader och vikande konjunktur försvagas hushållens förmåga att betala tillbaka sina skulder och upprätthålla sin konsumtion. I detta läge är det viktigt att stävja ökningen i hushållens skuldsättning och säkerställa att nya bolånetagare har tillräckliga buffertar i sin ekonomi mot en växande skuldbetalningsbörda, stigande levnadskostnader och sjunkande säkerhetsvärden.
Av den anledningen har Finansinspektionens direktion beslutat hålla kvar den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än förstagångslån på den skärpta nivån 85 %.
Finansinspektionens rekommendation från juni 2022, som träder i kraft vid början av 2023, om en maximal skuldbetalningsbörda för bolånesökande syftar också till att säkerställa hushållens lånebetalnings- och konsumtionsförmåga i en stressituation.
Det kontracykliska buffertkravet för banker hålls kvar på grundnivån
Varken de riskmått som ligger till grund för det kontracykliska buffertkrav som påförs banker eller kompletterande indikatorer signalerar någon överhettning av den finansiella konjunkturen i Finland. Det kontracykliska buffertkravet höjs därför inte från grundnivån, dvs. nuvarande 0,0 %.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån.
Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.
Närmare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07
Bilagorna nedan kan nås via denna länk
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet
- Makrotillsynsrapport 2/2022 (på finska)
Kontakter
- Mediejour, betjänar vardagar klockan 9–16, med undantag för skärtorsdag och nyårsafton, då jouren håller öppet klockan 9–13, 09 183 50 30