Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket ligger kvar på 85 %, Rysslands anfallskrig och den globala konjunkturutvecklingen kan leda till stramare finansiella förhållanden

Finansinspektionens direktion har beslutat hålla beslutet om sänkning av lånetaket i kraft, varmed lånetaket för andra än förstagångsköpare ligger kvar på 85 %. Också det kontracykliska buffertkravet för banker hålls oförändrat på sin grundnivå 0,0 %. Finansinspektionens direktion bedömer konsekvenserna av kriget för den finansiella stabiliteten i Finland och behovet av att använda makrotillsynsverktyg.

De främsta riskerna för den det finansiella systemets funktion och den globala ekonomin är för närvarande den geopolitiska situationen, den mycket höga inflationen, som kan leda till en snabbare än väntad åtstramning av de finansiella förhållandena, och den alltjämt pågående coronapandemin. De akuta riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland har ökat till följd av kriget. Samtidigt är många strukturella sårbarheter i det finansiella systemet, såsom hushållens skuldsättning, alltjämt stora.

Finansinspektionens direktion har upprepade gånger rekommenderat att långivarna ska iaktta återhållsamhet med sådana lån som är stora i förhållande till den sökandes inkomster och har en återbetalningstid som är längre än normalt. Rekommendationen preciseras under andra kvartalet 2022.

- Långivaren ska bestämma storleken av det beviljade lånet så att den sökande klarar av att betala sina skulder även om låneräntorna stiger betydligt eller hushållets egen ekonomi utsätts för stora störningar, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Värdet av det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och nominella BNP, är fortfarande mycket lågt. De kompletterande riskmåtten och övriga uppgifter visar inte några tecken på sådana förändringar på kreditmarknaden som skulle förutsätta en höjning av det kontracykliska buffertkravet.

Finansinspektionen inför nya riskmått som underlag för fastställandet av det kontracykliska buffertkravet. Det har under de senaste åren skett en stor utveckling av de indikatorer och metoder som tidigt varnar för ökade risker vid bank- och finanskriser. De nya riskmåtten baserar sig på bästa internationella och inhemska forskningsdata och i tillämpliga delar på de riskmått som används av Europeiska centralbanken. De nya riskmåtten offentliggörs under andra kvartalet och tas i bruk under tredje kvartalet 2022.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet

Om Finanssivalvonta

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.