Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 30.09.2022: De allt dystrare omvärldsutsikterna framhäver betydelsen av soliditet, riskhantering och internkontroll
Omvärldsutsikterna för den finansiella sektorn i Finland har blivit allt dystrare under höstens lopp. Svagare ekonomisk tillväxt, hög inflation och höga energipriser samt stigande räntor tynger hushållens skuldbetalnings- och konstumtionsförmåga och drar ner på företagens lönsamhet. Detta ökar risken för betydande investerings- och kreditförluster och försvagar lönsamhetsutsikterna också inom den finansiella sektorn i Finland. I en omvärld med ökade risker framhävs betydelsen av aktörernas starka riskhanteringsförmåga och beredskap.Den höga inflationen försvagar konsumenternas köpkraft och konsumenternas och näringslivets förtroende har varit mycket lågt. Enligt Statistikcentralen minskade BNP med 0,3 % i juli–september 2022 jämfört med föregående kvartal. Flera prognosinstitut förutspår dessutom att Finlands BNP kommer att minska under 2023.
Den kraftigt tilltagande inflationen har fått centralbankerna i hela världen att strama åt sin penningpolitik. Höjda styrräntor och försämrade ekonomiska utsikter har också återspeglats i marknadsräntorna, såsom Euribor och räntorna på stats-, företags- och bankobligationer. Samtidigt har aktiekurserna sjunkit och riskmedvetenheten på marknaden ökat.
- I det svåra omvärldsläget är det särskilt viktigt att företagen under tillsyn har en stark risktäckningsförmåga och en god riskhantering och internkontroll, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn försvagades något, men låg fortfarande över det europeiska genomsnittet
Uppgången i räntorna stärkte räntenettot och höjde räntenettots andel av den totala avkastningen ytterligare. Den ökade osäkerheten i omvärlden återspeglades dock i stora fluktuationer i nettointäkterna av placeringsverksamheten och minskade provisionsintäkter. Kreditförlusterna var alltjämt måttliga och det fanns inga tecken på en betydande försämring av kreditkvaliteten. I ett osäkert omvärldsläge är det viktigt med god upplåningsplanering i bankerna och framförhållning avseende upplåningsbehoven.
Banksektorns kapitaltäckningsgrader försvagades något under årets tredje kvartal, vilket förklaras av vinstutdelningen som minskade banksektorns kapitalbas. De riskvägda tillgångarna förblev oförändrade under tredje kvartalet. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn var vid utgången av september 16,9 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen 20,3 % (12/2021: 21,4 %). Kapitaltäckningsgraderna låg fortfarande över det europeiska genomsnittet.
Arbetspensionssektorns solvens sjönk men var fortsatt stark
Arbetspensionsanstalternas solvens var fortsatt stark. Solvensen har dock försämrats, då avkastningen på placeringarna var negativ och klart underskred avkastningskravet. Vid utgången av september låg arbetspensionsanstalternas solvens på 128,2 % (12/2021: 136,3 %). Även solvensställningen, dvs. förhållandet mellan solvenskapitalet och kapitalkravet, har sjunkit under 2022 och låg på 1,7 vid utgången av september (12:2021: 1,9). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet ligger i genomsnitt på en hållbar nivå trots den minskade solvensen.
Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar var -6,2 vid slutet av september. De likvida placeringarna, dvs. noterade aktier, obligationer och investeringarna på penningmarknaden gav en tydlig förlust. Däremot var avkastningen på illikvida placeringar, dvs. lån, fastighetsplaceringar, kapitalplaceringar och hedgefondplaceringar klart positiv. Det bör dock beaktas att värderingen av dessa placeringar är förenad med större osäkerhet. Också deprecieringen av euron under 2022 har bidragit positivt till placeringsintäkterna.
På grund av de ökade kapitalplaceringarna inom arbetspensionssektorn hade de illikvida placeringarnas andel av sektorns samtliga placeringar stigit till 45 % vid utgången av september.
Den stigande räntenivån stärkte skadeförsäkringsbolagens solvens
Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad stärktes till 285,9 % (12/2021: 242,0 %). Den branta ränteuppgången minskade ansvarsskulden. Kapitalbasen ökade under tredje kvartalet, då marknadsvärdet på ansvarsskulden sjönk mer än värdet på placeringarna. Också det lägre solvenskapitalkravet bidrog till den starkare solvensen. Det sänkta kapitalkravet förklaras av den lägre aktierisken på grund av prisfallet på aktier, den lägre försäkringsrisken på grund av den minskade ansvarsskulden och den lägre ränterisken på grund av den höjda nivån på ränteskydd.
Avkastningen på placeringarna under januari–september 2022 var negativ och låg på -7,8 %. Endast fastighetsplaceringarna gav vinst. Antalet stora skador höjde ersättningskostnaderna och försämrade försäkringsrörelsens lönsamhet jämfört med motsvarande period 2021.
Livförsäkringsbolagens solvens stärktes ytterligare
Livförsäkringssektorns solvens steg till 276,6 % under tredje kvartalet 2022 (12/2021: 192,9 %). Solvenskapitalkravet för marknadsrisker sjönk i takt med prisfallet på värdepapper, medan de stigande räntorna höll kapitalbasen nästan oförändrad jämfört med slutet av juni.
Livförsäkringssektorns placeringar gav en negativ avkastning på -10,6 % under januari–september 2022. Intäkterna av aktie- och ränteplaceringar minskade under tredje kvartalet, men avkastningen på fastighetsplaceringarna låg kvar över det långsiktiga genomsnittet för livförsäkringssektorns fastighetsplaceringar.
Närmare upplysningar lämnas av
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 52 50, vardagar kl. 9–16.