Pressmeddelande 13.9.2022

Den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark trots omvärldsförsämringen - särskild fokus riktas på tillsyn av riskhanteringen

Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark trots omvärldsförsämringen. Arbetspensionssektorns solvens och banksektorns kapitaltäckning försvagades något, men var fortsatt starka. Skade- och livförsäkringssektorernas solvens förbättrades. På grund av omvärldsförändringarna fäster Finansinspektionen dock särskild vikt vid hanteringen av kredit-, marknads-, likviditets- och cyberrisker, välfungerande riskhantering och styrsystem samt uppfyllandet av informationsskyldigheten.

- Vid konjunkturnedgångar i omvärlden är det viktigt att den finansiella sektorn är kapitalstark och att riskhanteringen håller god nivå. Den finländska finansiella sektorns goda utgångsläge är en styrka i det vikande ekonomiska läget, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Stramare finansiella förhållanden, hög inflation, osäkerhet på marknaden och avtagande ekonomisk tillväxt måste beaktas också på längre sikt. Dessa påverkar Finansinspektionens pågående beredning av strategin för 2023-2025 vid sidan av andra trender, såsom växande cyberhot, digitaliseringen och regleringen kring hållbarhetsfrågor.

På grund av omvärldsrisker och geopolitiska risker har den finansiella sektorn stärkt sin beredskap mot ökade cyberrisker. Cybermiljön och betalningssystemens funktion är dock fortsatt stabila, med undantag för överbelastningsangrepp av mindre inverkan eller störningar i betalningssystemen. Det förekommer dock fiske efter nätbankskoder, och bankerna och bankernas kunder uppmanas därför till vaksamhet.

Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn försvagades något, men var fortsatt starka och låg över det europeiska genomsnittet

Osäkerheten i omvärlden har också avspeglats i försämrade resultat för banksektorn. Framför allt placeringsintäkterna har minskat, vilket har ökat räntenettots betydelse för en god resultatutveckling. Kreditförlusterna och problemkrediterna har hållit sig på en fortsatt måttlig nivå. Det ryska anfallskriget har ökat osäkerheten i omvärlden, vilket medför större risk för att kreditförlusterna och problemkrediterna stiger på längre sikt.

Kapitaltäckningsgraderna inom banksektorn försämrades något under första halvåret 2022 men låg fortfarande över det europeiska genomsnittet. Försämringen kan främst tillskrivas förändringar i de interna modellerna samt bankernas vinstutdelning, som omfattar återköp av egna aktier. Banksektorns affärsverksamhet var dock fortsatt lönsam, vilket dämpade nedgången i kapitaltäckningsgraderna. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn vid utgången av juni var 17,3 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen 20,7 % (12/2021: 21,4 %).

Arbetspensionsanstalternas solvens sjönk men var fortsatt stark

Arbetspensionsanstalternas solvens var fortsatt stark trots att deras solvens sjönk. Orsaken var att avkastningen på placeringarna vände till förlust och klart underskred avkastningskravet. Vid utgången av juni låg arbetspensionsanstalternas solvens på 130,3 % (12/2021: 136,3 %). Även solvensställningen (förhållandet mellan solvenskapitalet och kapitalkravet) sjönk till 1,7 (12:2021: 1,9). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet ligger i genomsnitt på en hållbar nivå trots den minskade solvensen.

Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar under första halvåret var -5,2 % då avkastningen på de likvida placeringarna (noterade aktier, obligationer och penningmarknadsplaceringar) var klart negativ. Avkastningen på illikvida placeringar (lån, fastighetsplaceringar, kapitalplaceringar och hedgefondplaceringar) var klart positiv under första halvåret, men värderingen av dessa placeringar är förenad med större osäkerhet och deras värden uppdateras med eftersläpning.

Ökningen i kapitalplaceringar inom arbetspensionssektorn har lett till att de illikvida placeringarnas andel av sektorns samtliga placeringar hade stigit till 44 % vid utgången av juni.

Livförsäkringssektorns solvens förbättrades betydligt

Livförsäkringsbolagens solvens ökade exceptionellt mycket och var 254,2 % (12/2021: 192,9 %). Bidragande faktorer var det minskade solvenskapitalkravet till följd av prisfallet på värdepapper och det lägre marknadsvärdet för ansvarsskulden på grund av en betydande ränteuppgång, vilket stärkte kapitalbasen.

Livförsäkringssektorns placeringar gav en negativ avkastning på -8,2 %, vilket försvagade sektorns lönsamhet. Premieinkomsterna ökade ännu i början av året, men sjönk under fjolårets nivå under andra kvartalet 2022.

Skadeförsäkringssektorns solvens stärktes, kapitalbasen oförändrad

Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad stärktes till ett nytt rekord på 270,8 % (12/2021: 242,0 %). Till följd av sjunkande marknadspriser på aktier och den branta ränteuppgången minskade värdet på skadeförsäkringsbolagens placeringar. Aktieprisfallet ledde emellertid också till en lägre aktierisk, vilket sänkte kapitalkravet och följaktligen stärkte sektorns solvensgrad.

Till följd av den branta ränteuppgången sjönk marknadsvärdet på ansvarsskulden till den lägsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. De kraftiga prisfluktuationerna på placeringsmarknaden ökade den solvensstärkande effekten av de element i Solvens II-regelverket som ska utjämna effekterna av fluktuationer i marknadspriserna.

Avkastningen på placeringarna var negativ och låg på -6,3 %. Endast fastighetsplaceringarna gav vinst. Om effekten av ändrade beräkningsgrunder inte räknas med, försämrades försäkringsrörelsens lönsamhet under 2022 jämfört med motsvarande period 2021, då lönsamheten låg över medelnivån.

Bilagor: