Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket sänks till 85 % för andra än förstagångslån

Finansinspektionens direktion sänker lånetaket för andra bostadslån än förstagångslån med fem procentenheter till den nivå som rådde före coronapandemin, dvs. 85 %. Bostadsmarknaden har återhämtat sig väl från den chock som coronapandemin medförde. De totala skulderna i förhållande till inkomsterna för hushåll som tagit nya bostadslån har fortsatt att stiga. Detta framhåller betydelsen av att stävja överskuldsättningen.

Finansinspektionens direktion lyfte i juni 2020 tillbaka lånetaket för andra än förstagångsköpare från 85 % till den lagstadgade grundnivån 90 %. Syftet med beslutet var att motverka cykliska risker på grund av coronakrisen som hotar stabiliteten på bostadsmarknaden. Då bostadshandeln och bostadsutlåningen nu har tagit fart finns det inte längre något behov av denna lättnad.

Bostadsmarknaden steg under sommaren 2020, varefter bostadshandeln och bostadsutlåningen har varit livligare än under tidigare år. Bostadsprisutvecklingen har varit återhållsam för hela Finland men uppvisar geografiska skillnader. Hushållens skuldkvot (skulderna i förhållande till disponibla inkomster) låg på rekordhöga 133,6 % i slutet av mars 2021. Skuldkvoten var 5,1 procentenheter högre än året förut.

- På grund av den allt snabbare växande bostadsutlåningen riskerar antalet kraftigt skuldsatta hushåll att öka ytterligare. En sänkning av bolånetaket stävjar beviljandet av de största lånen i förhållande till säkerheterna. Dessutom bör långivarna iaktta återhållsamhet med att bevilja bostadslån som har särskilt långa återbetalningstider och som är stora i förhållande till den sökandes inkomster, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Beslutet om det skärpta lånetaket träder i kraft den 1 oktober 2021.

Det kontracykliska buffertkravet och buffertkraven för andra systemviktiga kreditinstitut (O-SII) är oförändrade

Det allmänna konjunkturläget på kreditmarknaden talar för att det kontracykliska buffertkravet hålls kvar på 0 %. Värdet av det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och nominella BNP, är alltjämt negativt och också de kompletterande riskmåtten talar för att kravet hålls kvar på nuvarande nivå.

Finansinspektionens direktion har i enlighet med lagens bestämmelser identifierat de nationellt systemviktiga kreditinstituten (O-SII) i Finland och påfört dem följande buffertkrav: Nordea 2,0 %, OP Gruppen 2,0 % och Kommunfinans Abp 0,5 %. Det sker inga förändringar i gruppen av systemviktiga kreditinstitut och buffertkraven ligger kvar på tidigare nivåer.

De strukturella riskerna och sårbarheterna i det finansiella systemet i Finland är betydande. På grund av osäkerheten kring ekonomin och konjunkturutvecklingen på kreditmarknaden är det dock skäl att i detta skede hålla kreditinstitutens strukturella makrotillsynsbuffertkrav oförändrade, även om de strukturella riskerna skulle ge anledning att ändra dem. En helhetsbedömning av den tillräckliga kravnivån i förhållande till systemriskerna görs sedan osäkerheten kring pandemins ekonomiska konsekvenser har minskat och bilden av bankernas kreditrisker klarnat.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet
Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav (pdf)
Makrotillsynsrapport 1/2021 (på finska)