Pressmeddelande 3.12.2021

Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 30.9.2021: Bara små förändringar i kapitaltäckningen och solvensen i den finansiella sektorn i Finland

Kapitaltäckningen och solvensen i den finansiella sektorn i Finland var fortsatt god inom alla sektorer också under tredje kvartalet 2021. Kapitaltäckningen inom banksektorn sjönk något, men däremot stärktes solvensen inom arbetspensions-, livförsäkrings- och skadeförsäkringssektorerna. Omvärldsrisker härrör framför allt från coronapandemin och den fortsatta osäkerheten på grund av både otillräcklig vaccinationstäckning och nya virusvarianter.

Förändringarna i den finansiella sektorns kapitaltäckning och solvens i Finland under årets tredje kvartal var små, men motsatta mellan sektorerna. Kapitaltäckningen inom banksektorn minskade något, men resultatutvecklingen var fortsatt god. Inom arbetspensionssektorn samt i livförsäkrings- och skadeförsäkringsbolagen stärktes solvensen.

– Det allmänna ekonomiska läget har förbättrats, men osäkerheten kring coronapandemin i Finland och globalt kvarstår på grund av både den otillräckliga vaccinationstäckningen och den nya virusvarianten omikron. På finansmarknaden är värderingsnivåerna höga och riskpremierna låga. Också konsumentpriserna har börjat stiga snabbare. I en osäker omvärld är det viktigt att kapitaltäckningen och solvensen samt likviditeten i den finansiella sektorn förblir starka, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Svagare men fortsatt goda kapitaltäckningsgrader i den finländska banksektorn

Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn försvagades i juli–september 2021. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn var 17,9 % (6/2021: 18,5 %) och den totala kapitalrelationen 21,4 % (6/2021: 21,5 %) vid slutet av september 2021. De svagare kapitaltäckningsgraderna förklaras av en minskning av kärnprimärkapitalet på grund av bankernas planerade vinstutdelningar. Tack vare banksektorns starka resultatutveckling ökade dock de balanserade vinstmedlen och nedgången i kapitaltäckningsgraderna bromsade upp. Kapitaltäckningsgraderna i banksektorn ligger fortfarande över det europeiska genomsnittet. Den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen för banker i EU-området var 16,1 % och den totala kapitalrelationen 19,4 % vid slutet av juni 2021.

De finländska bankernas problemkrediter och kreditförluster har hållit sig på en fortsatt måttlig nivå.

Stark solvens inom arbetspensionssektorn tack vare hög avkastning på placeringarna

Arbetspensionssektorns solvens fortsatte att öka under tredje kvartalet med stöd av avkastningen på placeringarna, som steg till 11,3 % från 9,2 % i slutet av juni. Vid slutet av september låg arbetspensionssektorns solvens på den historiskt högsta nivån 135 % (6/2021: 134 %). Även solvensställningen stärktes något.

Aktieplaceringarna står för en stor andel av arbetspensionssektorns placeringsallokering. Aktieplaceringarna utgör cirka hälften av alla placeringar. Trots det höga risktagandet har sektorns genomsnittliga stresstålighet legat kvar på en tämligen god nivå. Premieinkomsterna kommer att överskrida nivån för 2019 efter fjolårets nedgång.

Livförsäkringssektorns solvens stärktes ytterligare

Livförsäkringsbolagens solvensgrad ökade under tredje kvartalet 2021 till 202,3 % (6/2021: 196,3 %) och låg på samma nivå som i början av coronapandemin. De stigande räntorna minskade beloppet av ansvarsskulden i förhållande till placeringstillgångarna.

Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 3,0 % från början av året. Framför allt den goda avkastningen på aktieplaceringarna kompenserade de små förlusterna från avkastningen på räntebärande instrument. Premieinkomsterna ökade fortfarande kraftigt jämfört med fjolåret.

Placeringsintäkterna och intäkterna från försäkringsrörelsen stärkte skadeförsäkringsbolagens solvens

Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad var 243,9% (6/2021: 231,2%) och låg på den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Den ökade kapitalbasen och det sänkta solvenskapitalkravet stärkte solvensen. Kapitalbasen stärktes av avkastningen på aktieplaceringarna och försäkringsrörelsens goda lönsamhet. Dessutom minskade de försäkringstekniska avsättningarna på grund av säsongsvariationen och den goda skadeutvecklingen. Aktierisken sjönk något, vilket minskade kapitalkravet.

Avkastningen på placeringarna under januari–september var totalt 3,5 %. Intäkterna inflöt huvudsakligen från aktier. Avkastningen på räntebärande instrument var negativ. Försäkringsrörelsens lönsamhet exklusive effekten av ändringarna i beräkningsgrunderna ökade jämfört med januari–juli. Den utdragna coronapandemin och lägre rörligheten minskade också antalet skador och förbättrade lönsamheten.

Bilagor: