Finansinspektionens konferens: EU:s finansmarknad nu och i framtiden
Coronapandemin har påverkat ekonomin och den finansiella sektorn globalt och samtidigt förstärkt förändringstrenderna i den finansiella sektorn. Mest framträdande är digitaliseringen, som effektiviserar sektorns verksamhet och främjar innovationer, men som också för med sig nya risker: den finansiella sektorn är de facto en av de sektorer som varit mest utsatt för cyberangrepp globalt. Behovet av åtgärder för att bekämpa klimatförändringen har inte heller minskat under pandemin, och den finansiella sektorn måste därför mer aktivt ta hänsyn till effekterna av klimatförändringen för såväl sin egen verksamhet som för kundernas risker.Finansinspektionens konferens ”EU financial markets now and in the future”, som äger rum den 2 november 2021, diskuterar ingående under flera inflytelserika internationella och nationella talares ledning den finansiella sektorns hantering av den oväntade kris som coronaviruset gett upphov till samt åtgärder för att garantera sektorns kristålighet även i framtiden.
- Ekonomin har klarat coronakrisen bättre än väntat tack vare att staterna och centralbankerna har kunnat stödja hushållens och företagens skuldhållbarhet och tillsynsmyndigheterna bidra till den finansiella sektorns förmåga att betjäna sina kunder. Men krisen är ännu inte över, och det är därför viktigt att stegen mot det nya normala är tillräckligt varsamma, konstaterar direktör Anneli Tuominen i sitt öppningsanförande.
Digitaliseringen och klimatförändringen förändrar den finansiella sektorn
Fastän blickarna under den senaste tiden har varit riktade mot hanteringen av pandemikrisen, har också de tidigare trenderna förstärkts. Digitaliseringsutvecklingen har rent av gynnats av restriktionerna under coronapandemin.
- Digitaliseringen har också ökat den finansiella sektorns risker. En internationell analys visar att näst efter hälsovårdssektorn har den finansiella sektorn varit mest utsatt för cyberangrepp. Det är därför av yttersta vikt att de finansiella aktörerna tar cyberhoten på allvar och bygger upp en tillräcklig beredskap för dem. Här finns det ännu mycket att göra för lagstiftare, tillsynsmyndigheter och aktörer, konstaterar Tuominen.
Att ta hänsyn till klimatförändringen har blivit en allt viktigare del av riskhanteringen i försäkrings- och banksektorn. Verksamheten ska ta hänsyn till både direkta risker och sådana övergångsrisker som följer av klimatförändringen. Bankerna och försäkringsaktörerna måste rikta blickarna 30 år framåt i tiden mot ett koldioxidneutralt samhälle.
Samtidigt med investerarnas intresse för gröna investeringar har också risken för så kallad grönmålning ökat. För att stärka investerarskyddet har därför aktörerna påförts vissa informationsskyldigheter. Finansinspektionen granskar investerarinformationen till exempel när den godkänner fondernas regler. För att kontrollera informationens riktighet krävs tydliga specifikationer och gedigen kompetens om hållbarhetsfaktorerna.
Viktigt att beakta den växande skuldsättningen och omvärldsriskerna
Stats- och hushållsskulderna har ökat under coronapandemin. Staterna har upptagit lån för att klara krisen, medan hushållsskulden har ökat till följd av investeringar i boende, som beror både på coronarelaterade omställningar i livet och på den låga räntenivån.
- Redan före pandemin fanns det en risk för avmattning i den ekonomiska tillväxten på grund av befolkningsstrukturen och en svag produktivitetsökning. Denna risk har inte försvunnit, men bemöts nu i ett läge där skuldbördan är större, konstaterar Tuominen.
Svag ekonomisk tillväxt, låg nativitet med dess demografiska konsekvenser i förening med låga räntor och höga värderingsnivåer på aktiemarknaden skapar en krävande omvärld också för pensionssektorn, eftersom ett större risktagande skulle krävas för att uppnå det avkastningsmål som stöder systemets hållbarhet. Detta risktagande skulle dock öka pensionssektorns systemrisker i en krissituation.
Många internationella och inhemska ekonomiska opinionsbildare bland talarna på konferensen
Talare på konferensen är ordföranden för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd Andrea Enria, finansministeriets understatssekreterare och vice ordföranden i Finansinspektionens direktion Leena Mörttinen, den tidigare ordföranden för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopas förvaltningsstyrelse, Gabriel Bernardino, Sampogruppens koncernchef Torbjörn Magnusson och generaldirektör John Berrigan från Europeiska kommissionens generaldirektorat FISMA. I investeringspanelen medverkar Börsstiftelsens direktör Sari Lounasmeri, biträdande direktören för Kevas placeringsfunktion, Erika Tikka, och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esmas chefsekonom och chefen för riskanalysavdelningen, Stefan Kern. Moderator är Finansinspektionens byråchef Niina Bergring. En videoupptagning av seminariet samt presentationerna läggs ut på seminariets webbplats.
Se också
- Seminariewebbplatsen
- Anneli Tuominens tal (på engelska)