Kapitaltäckningen inom Finanssektorn ger möjlighet att stå emot ekonomiska problem till följd av coronaviruset

Coronavirusepidemin har redan påverkat finansmarknaden direkt genom att riskprissättningen förändrats, något som har synts bland annat som mycket kraftigt fallande aktiepriser och minskade intäkter av statslån med låg risk. Coronavirusepidemin påverkar finanssektorn också genom att realekonomin försvagas. Effekterna är till exempel ökade värderings- och kreditförluster, stigande pris på finansieringen, försvagade kapitaltäckningsbuffertar och försämrad lönsamhet. Det är dock mycket svårt att uppskatta omfattningen och djupet av coronavirusets negativa effekter på ekonomin.

- Det ekonomiska läget och utsikterna har försämrats exceptionellt snabbt och mycket. Trots att finanssektorn i Finland är väl rustad inför det förändrade läget, försätter coronaviruspandemin aktörerna i en exceptionellt svår situation. Därför måste myndigheterna agera beslutsamt och snabbt för att underlätta situationen. Finansinspektionen har i samarbete med europeiska och finländska myndigheter vidtagit flera olika åtgärder som bidrar till finansförmedlingen och en så störningsfri verksamhet som möjligt på marknaden, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Vid en pandemi spelar finanstjänsterna en central roll i många frågor med anknytning till utkomst och kontinuerlig verksamhet. Med tanke på tillgången till tjänster är det av största vikt att bolagen förmår säkerställa att den operativa verksamheten fortsätter.

Banksektorns resiliens är starkare än genomsnittet i Europa - kostnadsposter av engångsnatur försämrade sektorns rörelseresultat

Trots de ökade riskerna i omvärlden förblev förlusttäckningskapaciteten och kreditstockens kvalitet stark inom den finländska banksektorn 2019. Banksektorns genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation stärktes med 0,4 procentenheter (31.12.2018: 17,2 %) och den totala kapitaltäckningsgraden med 0,3 procentenheter (31.12.2018: 20,9 %). Tack vare den finländska banksektorns extra kapitalbuffertar och makrotillsynskrav som ligger högre än den europeiska genomsnittsnivån (bl.a. de s.k. O-SII-buffertarna och systemriskbuffertarna) är de finländska bankernas förmåga att klara av förluster till följd av plötsliga och kraftiga störningar i omvärlden starkare än genomsnittsnivån i Europa.

Den kraftiga nedgången i den ekonomiska aktiviteten till följd av coronavirusepidemin påverkar bankernas företags- och personkunders betalningsförmåga och ökar därigenom kreditförlusterna. Hur stor denna effekt blir beror på hur bankernas och myndigheternas åtgärder för att underlätta kundernas likviditetssituation lyckas. De finländska bankernas egen likviditetssituation är för närvarande god. Andra effekter på bankernas resultatförmåga kommer av att efterfrågan på banktjänster minskar och provisionerna minskar till följd av att den ekonomiska aktiviteten avtar.

Kraftigt minskade placeringar hotar pensionssektorns solvens

År 2019 ökade den privata sektorns pensionstillgångar till 136 miljarder euro tack vare att placeringsintäkterna var i genomsnitt 12,1 procent. Arbetspensionssektorns solvensgrad, dvs. pensionstillgångarna i förhållande till ansvaret, steg till 128,3 procent (31.12.2018: 125,0 %) och den riskbaserade solvensställningen (1,7) förbättrades något (31.12.2018: 1,6). Solvensgränsen steg genom att andelen aktieplaceringar ökade inom placeringsfördelningen (46,6 %) samt av att de genomsnittliga återbetalningstiderna (durationen) för ränteplaceringar ökade.

Arbetspensionsanstalternas solvens har dock försämrats i början av året. Coronaviruset och de marknadsförändringar som det orsakat har avsevärt försämrat värdet av aktieplaceringar samt ränteplaceringar med kreditrisk. Statslån med gott kreditbetyg har fungerat som riskspridare och avkastningen av dem har varit positiv. Till följd av marknadsförändringarna har arbetspensionsanstalternas solvens redan försvagats, men solvensen kan fortfarande i genomsnitt anses ligga på skälig nivå.

Finansmarknadens volatilitet och osäkerheten beträffande coronavirusets spridning och dess effekter är emellertid så stor att pensionsanstalternas genomsnittliga solvens hotar att försämras snabbt och avsevärt. Av denna orsak gjorde Finansinspektionen 13.3.2020 en anmälan till social- och hälsovårdsministeriet om exceptionella omständigheter på finansmarknaden.

I slutet av året var solvensen inom både liv- och skadeförsäkringssektorn på god nivå

Livförsäkringsbolagens solvens försämrades 2019. Solvensnivån var i slutet av året 190,3 % (31.12.2018: 207,3 %), dvs. fortsatt god. Ökningen av det riskbaserade solvenskapitalkravet bidrog till att solvensnivån försämrades. Dessutom sjönk räntenivån ytterligare under året.

Skadeförsäkringsbolagens solvensnivå 224,3 % (31.12.2018: 237,6 %) försämrades jämfört med den rekordhöga nivån i slutet av 2018 eftersom aktieriskens kapitalkrav ökade 2019. Den sänkta räntenivån ökade dessutom ansvarsskulden och krympte således kapitalbasen.

Även liv- och skadeförsäkringssektorernas solvensnivåer har försämrats i början av året. Bolagens solvens klarar dock av även avsevärda förändringar på placeringsmarknaden. Förändringarnas inverkan är beroende av bolagets riskprofil; till exempel aktievikten och ränterisken i balansräkningen. Räntesänkningen höjer å andra sidan ränteplaceringarnas värde men ökar samtidigt ansvarsskulden värderad till marknadsvärde. Om räntans inverkan på ansvarsskulden är större än ränteplaceringarnas värde, minskar kapitalbasen. 

Bilaga

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn i webbtjänsten (på finska)

Presentationsmaterialet från presskonferensen (pdf, på finska)

Bandupptagningen från presskonferensen (på finska)