Den finansiella sektorn i Finland har tills vidare motstått effekterna av coronapandemin väl - omvärlden präglas dock av fortsatt osäkerhet

Återhämtningen i den finländska ekonomin väntas ta fart under andra halvåret 2020, men osäkerheterna och riskerna ligger kvar på en exceptionellt hög nivå. I sina senaste riskanalyser bedömer de europeiska tillsynsmyndigheterna att riskerna är höga eller mycket höga.

- Under den ekonomiska osäkerhet som följt av coronapandemin är det ännu viktigare än tidigare att alla aktörer gör en grundlig riskbedömning. Särskilt aktörer som tillhandahåller investeringstjänster ska ta hänsyn till riskerna till följd av det exceptionella marknadsläget framför allt när de erbjuder tjänster till personkunder, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Förlusttoleransen i banksektorn fortsatt stark - osäkerheten om pandemins utveckling och omfattande amorteringsfrihet gör det svårt att överblicka kreditriskutvecklingen

Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland var fortsatt stark under första halvåret 2020 trots den betydande omvärldsförsämringen. Vid slutet av 2020 var de finländska bankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation 16,9 % (12/2019: 17,6 %) och totalkapitalrelationen 20,8 % (12/2019: 21,3 %).

De finländska bankernas extra kapitalbuffertar för förlusttäckning stärktes, då Finansinspektionens direktion och de nordiska makrotillsynsmyndigheterna i våras sänkte makrotillsynskraven för bankerna. De finländska bankernas förlusttolerans ligger alltjämt över det europeiska genomsnittet.

Resultatutfallet för banksektorn sjönk kraftigt i januari-juni 2020, vilket speglade en kraftig ökning av nedskrivningarna och lägre nettointäkter från handel och investeringar. Nedskrivningarna ökade till följd av högre kreditrisker och försämrade konjunkturutsikter i coronakrisens spår. För en betydande del av nedskrivningarna stod extra kreditförlustreserveringar baserade på företagsledningens bedömningar. Avkastningen på den finländska banksektorns grundläggande bankverksamhet har tills vidare inte påverkats nämnvärt av krisen. De finländska bankernas räntenetto ökade och nettoprovisionsintäkterna för första halvåret 2020 låg kvar på samma nivå som föregående år.

De finländska bankernas andelar av oreglerade hushålls- och företagslån hörde alltjämt till de lägsta i Europa. Betalningsförmågan hos hushålls- och företagskunder med amorteringsfrihet, som drabbats av coronakrisen, sätts i praktiken på sitt verkliga prov först när amorteringsfriheten upphör.

- Osäkerheten om pandemins utveckling och dess ekonomiska konsekvenser försvårar bedömningen av kreditstockens kvalitet och behovet av nedskrivningar. En betydande försämring av pandemiläget skulle bromsa upp återhämtningen i ekonomin och därmed förlänga och fördjupa bankkundernas betalningssvårigheter. Då föreligger risk för att bankernas kreditförlustreserveringar under första halvåret inte räcker till för att täcka förlusterna, påpekar Tuominen.

Livförsäkringssektorns solvens klarade förändringarna på marknaden väl

Livförsäkringsbolagens solvens låg kvar på nästan samma nivå som vid slutet av 2019 och var 194,9 %, vilket är en god nivå (31.12.2019: 197,7 % korrigerad årsrapportering). Nedskrivningen av aktieplaceringar gav förlust och sänkte samtidigt solvenskapitalkravet. Sektorns försämrade resultatutfall avspeglades inte i solvensen på kort sikt.

Pandemin hade konsekvenser för livförsäkringsbolagens premieinkomst, som sjönk under första halvåret 2020. Premieinkomsten för riskförsäkringen steg dock något.

Placeringsintäkterna för första halvåret var negativa, men uppvisade vid slutet av juni en förlust på endast -0,7 % tack vare återhämtningen på värdepappersmarknaden. Inte bara aktieplaceringarna utan också fastighetsplaceringarna visade en liten förlust, vilket är exceptionellt.

Skadeförsäkringsbolagens solvens var god men något sämre än vid slutet av föregående år

Vid slutet av juni var solvensgraden 221,0 % (31.12.2019: 224,4 %). Aktieprisfluktuationerna ledde i början av året till stora förändringar i skadeförsäkringsbolagens solvensgrader, men bolagens solvens äventyrades inte, eftersom bolagen med den högsta placeringsrisken också hade de största solvensbuffertarna. Placeringsintäkterna för januari-juni visade förlust och kapitalbasen var mindre än vid utgången av 2019. Dessutom ökade de sjunkande räntorna ansvarsskulden och minskade därmed kapitalbasen.

Pandemin fick återverkningar på arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen. På grund av det försämrade sysselsättningsläget minskade premieinkomsten för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen, medan den dämpade företagsaktiviteten ledde till mindre skador och utbetalda ersättningar.

Arbetspensionsanstalternas riskhanteringsförmåga ligger alltjämt på en måttligt god nivå trots sämre solvens

Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar tyngdes under första halvåret av det aktieprisfall som inträffade under första kvartalet i coronapandemins spår. I takt med återhämtningen av aktiekurserna sedan slutet av mars hade avkastningen ökat till -3,9 % vid slutet av juni (3/2020: -9 %).

Pensionstillgångarna i procent av ansvarsskulden (solvensgraden) uppgick vid slutet av juni till 123,3 % (12/2019: 128,3 %). Den riskbaserade solvensställningen (solvenskapitalet/solvensgränsen) sjönk endast något till 1,65 (12/2019: 1,71), då också solvensgränsen sjönk. Sänkningen av solvensgränsen förklaras av de minskade placeringstillgångarna, det något lägre risktagandet och nollställningen av kompletteringskoefficienten från och med den 1 april.

ArPL-premieinkomsterna beräknas i år sjunka för första gången sedan finanskrisen till följd av det försämrade sysselsättningsläget och den temporära sänkningen av arbetspensionsavgifterna. I början av 2020 var ArPL-premieinkomsterna ca en miljard euro lägre än pensionsutgifterna och skillnaden beräknas öka till 2,5 miljarder euro för hela året.

Kraftig försämring av läget i arbetslöshetskassorna under våren - läget förbättrades under sommaren

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin ledde på våren till en explosionsartad ökning av antalet första ansökningar i många arbetslöshetskassor. I vissa kassor var ökningen som störst tjugofaldig. Svårast var läget totalt sett i april, då kassorna mottog över 80 000 första ansökningar, då antalet ansökningar under april 2018 och 2019 varit ca 10 000. Antalet första ansökningar i juli var 34 000.

Det ökade antalet ansökningar ledde också till att handläggningstiderna på flera arbetslöshetskassor snabbt blev längre. Många kassor har alltjämt stora problem med handläggningstiderna, som varit kring 80 dagar som längst. I en del av de stora kassorna har handläggningstiderna dock blivit kortare i augusti.

Den stigande arbetslösheten innebär självfallet en betydlig ökning av kassornas utgifter för inkomstrelaterade dagpenningar. Arbetslöshetskassorna finansierar dock i regel endast 5,5 % av sina förmånsutgifter, medan Sysselsättningsfonden och staten bidrar med resten.

Vid coronapandemins utbrott var kassornas ekonomiska läge i regel gott eller utmärkt. Kassorna har värnat om sin likviditet och inga akuta likviditetsproblem har identifierats. Sysselsättningsfonden, som spelar en viktig roll i finansieringen av arbetslöshetskassorna, uppvisar en fortsatt god likviditet.

Bilaga

Webbsidan Finansiell ställning och risker i företag under tillsyn (på finska)

Materialet från Finansinspektionens presskonferens 15.9.2020 (pdf, på finska)

Bandupptagningen från presskonferensen (på finska)