Pressmeddelande 13.12.2019

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut hålls oförändrade

Finansinspektionens direktion håller kvar bolånetaket på 85 % för andra än förstabostadsköpare för att stävja riskerna med hushållens skuldsättning. Direktionen ställer inte något kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut, då utlåningsutvecklingen inte tyder på någon överhettning av kreditmarknaden.

– Även om de cykliska och strukturella riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland är praktiskt taget oförändrade, är det också i Finland skäl att skapa beredskap för en eventuell ökning av systemriskerna i utlåningen och på bostadsmarknaden i framtiden. Samtidigt är det motiverat att bedöma behovet av nya makrotillsynsverktyg i enlighet med förslagen från finansministeriets arbetsgrupp, framhåller direktionens ordförande Marja Nykänen.

Inget kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut

Högkonjunkturen är förbi i Finland och den ekonomiska tillväxten bromsar in tillfälligt i takt med utvecklingen i den övriga världen. Konsumenternas förtroende och förväntningarna om sysselsätt-ningsläget har försämrats samtidigt som det fortsatt sköra ekonomiska läget i euroområdet och globala osäkerheter, såsom handelstvister, Brexit och problem i den kinesiska ekonomin, kastar en skugga över de ekonomiska utsikterna för Finland.

De ekonomiska tillväxtprognoserna för Finland räknar med avtagande BNP-tillväxt. Konsumenternas förtroende och förväntningar om sysselsättningsläget har försämrats samtidigt som de ekonomiska utsikterna för Finland fördystras bland annat av globala osäkerheter, såsom spänningarna i handeln mellan USA och Kina och oklarheterna kring Brexit.

Utlåningsutvecklingen visar inte några tecken på en sådan överhettning på kreditmarknaden som skulle tala för ett kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut. Det senaste värdet av det riskmått som ligger till grund för buffertkravet – trendavvikelsen avseende kreditstocken och BNP – är -10,2 procentenheter, vilket ger det kontracykliska buffertkravet referensvärdet 0,0 %.

Bolånetaket för andra än förstabostadsköpare ligger kvar på 85 %

De långsiktiga strukturella sårbarheterna i det finansiella systemet i Finland är fortfarande stora. Till hushållens växande skuldsättning bidrar alltjämt bostadsbolagslån för nya bostäder och konsumentkrediter. Bostadsutlåningen och handeln med gamla bostäder ökade något sommaren 2019. Räntemarginalerna på bostadslån har blivit snävare och bostadslån med mycket långa löptider allt vanligare.

Byggverksamheten har mattats av, vilket har bromsat in ökningen av utestående bostadsbolagslån. Trots att skuldökningen har varit långsammare än tidigare under den senaste tiden, ligger hushållsskulden i förhållande till hushållens disponibla årsinkomster alltjämt nära sin rekordnivå och var 128 % under andra kvartalet 2019. För att motverka de systemrisker som följer av hushållens höga skuldsättning är det alltjämt motiverat att hålla kvar den maximala belåningsgraden på 85 % för andra än förstabostadsköpare i enlighet med Finansinspektionens direktions tidigare beslut.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Bilagor